Total misär och tuffa tider

 Hoppet som försvann

I början av februari i år så var jag ändå ganska optimistiskt inställd inför 2023. Då visade portföljen omkring 350k kr i positiv avkastning, på bara en knapp månad. Det skulle dock visa sig vara toppen, och sedan dess har det gått käpprätt åt helvete. Idag visar samma portfölj istället minus 220k kr och värdet har gått från omkring 2,7MSEK till drygt 2,2MSEK, detta trots att jag putsat in över 200k kr av hårt förvärvade skattade löneutbetalningar under året.

Det är sannerligen becksvart för egen del. Det känns hopplöst, och man undrar vad i helsike man håller på med. Av de aktier som jag fortfarande håller (alltså exklusive allt som jag genom åren sålt av med stor förlust) så summerar nu min nettoavkastning (alltså även inräknat aktier med positiv utveckling som jag fortfarande håller) minus 1 223 000 kr. I Procent blir det omkring minus 41%. Helt sinnessjuka summor. Om jag bara hade lagt allt på sparkontot istället så hade jag alltså haft minst 1,2M ytterligare slantar i förmögenhet. Samtliga fondandelar visar istället +17% sedan köp. Men så är fondköp något som jag börjat med först på senare år, och då i mycket mindre utsträckning. Det visar dock klart det som alla säger och som jag själv vetat om i många år, köp fonder INTE aktier!

Det kan visserligen vara så att jag är exceptionellt dålig. Många andra kanske faktiskt säljer av sina innehav när de visar +100%, +200%, +300% eller mer i avkastning, som många av mina absoluta surdegar faktiskt gjort vid någon tidpunkt under resan. Men jag vill tro att det finns många som mig därute, som håller på innehaven, försöker rida ut stormen, och sedan står där i princip nollade. Aktiehandel, är absolut inget för "vanligt folk". En del kan hävda att mitt problem är att jag bara köpt skitaktier, förhoppningsbolag osv. Men jag har även rejäla innehav i stora stabila bolag såsom Ericsson, Telia, H&M, Bayer, Peab osv, och även de har gått rakt ner i källaren. Så att äga "stabila" bolag är absolut ingen garanti.

Att köpa aktier är ett beroende

Jag skrev ju redan för ett par år sedan att det var dags att helt sluta med aktier, hädanefter var det bara fonder som gällde. Men tyvärr har "suget" efter att köpa aktier varit allt för stort. Så stort att jag till och med förvandlat en avbetald portföljbelåning på strax över 250k kr till att nu vara 357k kr. För pengarna köptes SBB, Intrum, Paradox, Ayima, Bayer, Volvo cars, Wallenstam. Allt har gått ner, så totala katastrofinvesteringar. 

Sedan valde jag att realisera en vinst på över 120% i Initiator pharma, bara två dagar innan aktien stack från 8kr upp till 10,3kr. Istället köpte jag mer andelar i Starbreeze, som sedan dess tappat omkring 40%.

Dålig tajming att sälja

Ännu sämre tajming att köpa.

Den här typen av trades är tyvärr vad som genomsyrat större delen av mitt liv på börsen. Sålt bra bolag för tidigt och istället köpt dåliga bolag.

Men nu tror jag faktiskt att måttet är rågat på riktigt. Det går inte att hålla på såhär, att bara kasta pengar i sjön. Nu är det på riktigt bara fondköp som gäller. Kommande året ska jag fan inte köpa EN ENDA aktie. Istället kommer jag spendera allt överskott till att beta av min portföljskuld från nuvarande 357k kr till att hamna under mitt target på 250k. Därefter är det ta mig tusan BARA fonder som gäller, för evigt. Jag måste bli av med mitt "aktieköparberoende" det är verkligen inte sunt. Det enda jag kan glädjas över är att jag inte lagt två millar på på droger eller alkohol, för då hade man nog inte mått så bra rent kroppsligt heller, nu är det bara på ett psykologiskt plan man mår dåligt. 

Tuffa tider

Utöver krasch i portföljen (från +8% till minus 9 procent) så har övriga utgifter gått upp rejält. Bolåneräntan är nu på strax under 5%, från att för ett och ett halvt år sedan legat på lite drygt 1%. Det är i dagsläget nästan 12 000 kr som varje månad går till bara räntebetalningar. Surt sa räven! Jag har seriöst börjat kika på om man inte skulle flytta till nån hyreslägenhet, eller köpa nåt litet radhus i en mindre ort istället. Och leasingen på bilen ligger nu på omkring 4800kr/mån. Också galet!

Min dröm om att kunna vara ledig varje fredag, och den ultimata drömmen om ett liv helt utan att behöva löneslava varje dag har sedan jag började skriva på bloggen för en tre år sedan faktiskt blivit MER avlägsen än den var då. Och detta trots ökade insättningar, men vad hjälper det när inflationen är 10% per år och räntan 5% samtidigt som man får 1,7% i löneförhöjning netto (brutto var den omkring 3,5% men med 56% marginalskatt så blir det ju bara knappt hälften av ökningen kvar i reella termer).

Man undrar vad fan som gick snett. Det är så mycket man hade kunnat göra annorlunda.Man funderar på varför man inte sålde av aktie X på en kurs som var över 1000% högre än idag, varför satt man bara på händerna?

Ska man kanske bara spara allt på sparkontot nästa år istället för att sätta in på börsen? Hade jag gjort det hittills i år så hade jag haft 207k kr extra på sparkontot (plus ränta). Det hade faktiskt kunnat stå för alla mina levnadskostnader under minst tio månader (har inte räknat samman årets kostnader ännu men det hade iaf räckt baserat på förra årets kostnader). Då hade jag rent teoretiskt kunna ta ledigt hela nästa år och göra det jag vill göra, innan man blir för gammal liksom.

Men istället har pengarna raderats på börsen, och jag har ytterligare ett förlorat år (sparmässigt) att se tillbaka på.

Jag tror jag kommer landa i, efter att jag fått ner skulden på Avanza, att fortsätta spara iaf hälften av överskottet på sparkontot under nästa år. För känslan när man väl når en summa på sparkontot som man vet täcker ett helt års utgifter måste ju vara fantastisk. När man har dem i aktier och fonder känns pengarna mer låsta, iaf känner jag så. Man vill ju inte sälja med förlust, och helst inte när de gått upp mycket heller för den delen, för då tänker man ju att de ska gå upp ännu mer. Men pengar man har på ett sparkonto med fria uttag är ju ungefär som att ha dem på lönekontot. Ja, det blir nog nåt att sträva efter. 250k i likvida medel på sparkontot. Bör väl kunna fixas inom ett par år iaf med rätt disciplin (inte lägga in allt på Avanza).