Ska vi skaffa en ny bil?

 Alla andra har ju nya bilar

När nu alla grannar omkring oss har införskaffat ny bil senaste par tre åren så är det nästan så man skäms lite. Likaså när vi åker iväg och träffar familj, vänner och bekanta. Där står eller kommer de med sina monstertrucks (XC90 är verkligen en bjässe) och skinande blanka och nybilsdoftande ekipage. Samtidigt luffar vi fram i vår nu över 10 år gamla (faktiskt elva år om några få månader) kompakta Hyundai.

Det här fick mig under hösten att i princip bestämma mig för att vi nu under våren ska införskaffa en ny bil. Elbil ska det vara och då ska vi även installera elstolpe i garaget.

Men nu såhär några månader senare och "avundsjukan" på alla andra som kör runt i nya fina bilar, har lagt sig så har jag börjat vackla. Jag vill ju spara pengar, inte spendera dem och vi använder ju knappt vår bil. I princip har vi den bara när vi ska veckohandla eller om vi ska åka hem till någon som inte bor mitt i city. Så den används i genomsnitt inte ens två dagar i veckan. Den som läst den uppdaterade Vad det kostar att leva vet ju att våra totala kostnader för bilen under hela 2021, alltså inklusive service, hjulskifte, bränsle, försäkring, parkeringsavgifter, biltvätt (blev bara ett par under året), trängselavgifter, besiktning och fordonsskatt  landade på 8 592kr/år (varav min andel då vi delar på bilkostnaden, kan översättas till 358kr/månad). Det är faktiskt inte ens vad ett halvt månadskort i kollektivtrafiken kostar. Men så använder vi ju som sagt inte bilen i någon större utsträckning.

Vissa kanske då tänker att, varför ska ni ens ha en bil? Men att göra oss av med bilen är dock inget alternativ. Vi bor nästan tre kilometer från närmsta livsmedelsbutik så vi måste ha bilen för att kunna handla. Och många vänner samt familj bor en bit utanför staden så det hade varit omständligt att åka och träffas utan tillgång till bil. Men behöver vi verkligen en helt ny bil?

Hyundai IONIQ5 - utsedd till årets bil 2021 av Auto motor.Kostar under halvmiljonen i enklaste utförandet. En sådan tänkte jag ha.

Kostnader förknippade med bilägandet

Jag har inte ägt allt för många bilar i mina år men får erkänna att från 18-årsåldern till runt 25-årsåldern så hann jag ändå beta av ett par Toyotas, några BMWs, en VW och en Audi. Alla begagnade såklart. Därefter köpte jag en sprillans ny Hyundai kontant, och det är alltså denna bil vi fortsatt äger. Det är en bra bil, vi har inte haft en enda anmärkning på besiktningar och underhållet har flutit på smärtfritt. Så i vår värld känns det ganska givet att även en ny bil bör vara en Hyundai. 

Privatleasing känns som en no brainer. Varför punga ut hundratusentals kronor i cash, eller ta dyra lån när man kan betala en förhållandevis liten månadskostnad? IONIQ5 går att fås för 4895kr/mån vid privatleasing. Då ingår fri service. Men vinterdäck, försäkring, skatt osv får man lägga till.

Om vi privatleasar en IONIQ5 så går det alltså loss på lite avrundat uppåt, strax under 60 000kr/år, eller 180 000 kr för leasingperioden (tre år). Är det värt det? 

Som en jämförelse kommer här mina totala utgifter för snart elva års bilägande av vår nuvarande bil. 

• Inköp: 177 000kr, varav vinterdäck = 7000 kr.
• Nya däck (totalt en ny uppsättning sommardäck och en ny uppsättning vinterdäck): 10 500 kr
• Service enligt serviceschema (varierande saker såsom oljebyten, bromsvätska, växellådsolja, kylarvätska, bromsbelägg, torkarblad osv):22 474 kr. 
  
• Reparationer (besök på verkstaden utanför vanlig service):
• Innerskärm (egenförvållad då jag körde på en kant): 1 962 kr
• Framlyktor: 594 kr
• Blinkers i ena spegeln: 1 191 kr 
• Sedan bytte jag själv en framlampa, den gick på 119 kr.
  

Totalt har alltså ägandet, i direkta underhållskostnader under mer än tio år, totalt varit 37 721 kr. Till det ska väl sägas att jag inte varit inne med bilen på service varje år, utan skippade exempelvis förra året, samt 2019. Nu när bilen är så gammal så vet jag att det här årets service kommer bli aningen dyrare då det enligt serviceschemat ska bytas bromsvätska, kylvätska, tändstift, luftfilter och olja. Så jag räknar med en servicekostnad på mellan 10-15 000 kronor för i år.

För sakens skull tänkte jag ta med detta årets stora service, och om jag lägger mig i det högre intervallet så ger det en totalkostnad på 52 721 kr över 11 år. Eller nästan exakt 400 kr/månad sedan inköp.

Men, då har vi inte räknat på värdeminskningen, så låt oss göra det.

En internetvärdering ger att bilen i dag är värd omkring 60 000 kr (+-10k). Så 177 000 - 60 000 ger en värdeminskning på 117 000 kronor, eller 886 kr/månad, som vi kan avrunda uppåt till 900 kr/mån. Allt som allt så landar vi på en grand total om 1 300kr/mån. Det är alltså vad den "fasta" kostnaden för bilägandet har varit.

Vissa skulle häva att jag missat en viktig aspekt - alternativkostnaden, alltså vad jag hade kunnat göra med pengarna om jag INTE hade lagt dem på en ny bil för snart 11 år sedan. Och ja, hade jag istället investerat de 177k kronorna på börsen, till en genomsnittlig avkastning om 7% per år, så hade jag tjänat 198 000 kronor. Det blir 1 500 kr/månad om man slår ut det. Tillsammans med ovan uträkning så ger det en total kostnad (faktisk samt vad jag gått miste om i alternativavkastning) om 2 800 kr/mån.

Varför en ny bil lockar och lönar sig privatleasing?

Vår bil har ingen touchscreen. Vår bil går inte att starta från mobilen. Vår bil har ingen backkamera. Vår bil kan inte fickparkera automatiskt. Vår bil har ingen rattvärme. Vår bil har ingen car-play. Vår bil har ingen autobroms vid detektering av föremål framför bilen. Vår bil har ingen varning i backspegeln om en annan bil ligger i döda vinkeln. Vår bil har ingen automatisk helljusavbländning. Allt detta finns ju som standard om vi köper en ny bil. Men jag tror de flesta kan leva med att vara utan ovan finesser. Och det kan nog vi också egentligen. Eller snarare så tycker jag strax under 5 000kr/månad bara för att få tillgång till en bil känns alldeles för dyrt. Det innebär att hela direktavkastningen jag fick från portföljen under 2021 skulle gå ut, bara till detta (dock inte riktigt sant då sambon ju skulle få betala hälften av kostnaden :)). Ekonomiska som vi är så känns det faktiskt inte försvarbart att leasa eller köpa en så dyr bil i dagsläget.

Istället sneglar jag på att införskaffa den billigaste Hyundaien, en i10, bensindriven. Dock har vi automat idag, och once you go automat - you never go back. Så även om en i10 med manuell spak går att få för 2 095kr/mån så går den för oss billigaste tänkbara modellen på 2 295kr/mån i privatleasing.

Ponera då att vi kör på det, och sedan byter bil vart tredje år (och förhoppningsvis inte får betala massa extra slitageavgifter vid återlämnandet samt att räntan ligger kvar på nuvarande nivå). Vi kommer då inte ha några som helst kostnader för service/reparation. Vinterdäck kommer ju tillkomma, men det blir utslaget på 11 år en kostnad på strax under 65kr/mån.

Totalt, om vi väljer att privatleasa (visserligen en mindre bil än vad vi har idag, men med modernare funktioner) så kommer det kosta oss 2 360kr/mån.

Sammanställningar och resultat. Ny bil eller inte?

Totala direkta kostnader för kontaktköpt bil som rullar i 11 år:

400 kr/mån.

Totala direkta kostnader samt inräknat värdeminskning för kontaktköpt bil som rullar i 11 år:

1 300kr/mån.

Totala direkta kostnader samt inräknat värdeminskning och med hänsyn tagen till missad alternativavkastning för kontaktköpt bil som rullar i 11 år:

2 800kr/mån.

Totala direkta kostnader vid privatleasing av lite mindre, men modernare bil (då även inräknat och periodiserat köp av 2 omgångar vinterdäck över totalt 11 år, sommardäcken kommer ju med bilen):

2 360kr/mån.

 

För att få en uppfattning om totalkostnaden tar jag även med den totala FAKTISKA utgiften (inklusive allt vilket redogjordes för i första stycket) vi hade förknippat med bilägande under 2021.Dvs. skatt, bränsle, trängsel osv. Nedan visar alltså ungefärlig grand total som en ny privatleasad bil kommer att kosta oss i faktiskt pengaflöde:

3 076 kr/mån.

Så beroende på hur man vill räkna så förefaller privatleasing faktiskt vara väldigt förmånligt. Åtminstone så länge räntan är så låg som den är och har varit senaste åren. Skulle jag få sålt min nuvarande bil för 60 000kr, så har jag dessutom min (sambon får ju som sagt ta halva kostnaden om vi skaffar ny, men nuvarande bil köpte jag innan vi träffades så de pengarna tillfaller mig) månadskostnad täckt för fyra år framåt. Så tekniskt kan man säga att själva kostnaden för att få tillgång till den nya bilen kommer vara gratis i fyra år.

Det finns ju såklart ytterligare ett alternativ här, och det är att behålla den gamla bilen. Om man räknar in den stora servicen under året som jag gissar kommer kosta maximalt 15 000 kronor så innebär det att vi ändå kommer kunna spara 13 320kr MER på helåret, jämfört med om vi leasar den nya bilen. Sedan kan man ju köra fult också och helt strunta i servicen (allt fungerar ju som det ska) och kunna spara 28 320 kr jmf. med om vi skaffar en ny...

    Det är de synliga pengarna iaf. Räknar man med fortsatt värdeminskning på nuvarande bilen, med säg 10% om året så är skillnaden nere på  7 320 kr. Men det är ju inte pengar som kan räknas in som investeringsbara, så för att konkludera så har jag att ta ställning till:

 

1) Att kunna spara 6 660kr (min andel) mer på helåret, men köra runt i samma gamla bil. Dock fullt servad och lär rulla många många år till...

2) Gå miste om 6 660kr i sparande, MEN få köra i en helt ny bil samt få 50-70k kronor i handen för försäljning av den gamla bilen. Pengar som faktiskt direkt kan investeras, alternativt periodiseras så att min fasta kostnad (exklusive skatt och försäkring) för bilen de kommande fyra åren blir 0 kr. Vilket räknat på direkta kostnader ger ett ökat sparutrymme per månad om 400kr under samma period.  

Ja, allt pekar faktiskt mot att det blir till att leasa. Kvarstår att testköra och känna att den känns bra, samt se till att undvika att falla i fällan att leasa en dyrare bil. Jag återkommer under året om vad som händer.

Egna tankar? Lönar det sig någonsin idag att köpa en bil kontant? Hur hade du själv gjort i min sits? Vad har ni själva för bilkostnader?

Året som gick 2021

 Summering börsåret 2021

Ja vilket år vi hade.

Coronapandemin fortsatte att svepa sin slöja över samhället med ömsom borttagningar av restriktioner och ömsom nyinförda restriktioner, införande av covidpass för restaurangbesök och annan galenskap. Vi hann iaf med flertalet restaurangbesök och konserter och föreställningar under sommaren och hösten då coronaläget såg ljust ut. Det var härligt att kunna gå ut igen och få lite kulturpåfyllning. Någon utlandsresa blev det dock inte och vi räknar nu tre år sedan senaste utlandsresan (de senaste 12 åren dessförinnan har vi gjort MINST en utlandsresa per år).

Jobbmässigt så var det hemarbete under hela våren. Sommaren tillbringades inom Sveriges gränser. Efter sommaren och under hösten/vintern har vi haft hemarbete/kontorsarbete ungefär 50/50. Det finns en viss charm eller social effektivitet i att möta kollegorna på kontoret, även om jag faktiskt trivs allra bäst med hemarbete. På det privata planet så har familje och vänträffar återgått till det normala. Även föräldrar (de äldre) har vi kunnat träffa som pre corona under 2021.

I övrigt har det varit ett ganska ordinärt liv i den privata sfären samt jobbmässigt. Så till Börsen.

Årets resultat

Börsens breda index avkastade REKORDHÖGA 40%. Bästa året sedan 2009, då vi återhämtade oss från finanskrisen. Tyvärr gick det (igen) mycket sämre för envar än för index, eller ens medelavanzianen. 

Att avkasta knappt 12% ett år då OMX30 avkastar 29% och breda index (inklusive utdelning) avkastar nästan 40% kan såklart inte vara annat än ett misslyckande. För knappt två år sedan satte jag upp ett automatiskt fondsparande för sambon och det visade på över +30% avkastning under 2021. Hon har loggat in EN gång under året, och det var när vi skulle summera utvecklingen :). Samtidigt som jag själv loggat in i princip varenda vardag under hela året, ibland flera gånger per dag.Med facit i hand hade jag alltså tjänat flera hundra tusen kronor om jag då för två år sedan sålde alla mina innehav och bara köpte samma fonder som jag satt upp i sambons månadsspar...Men! Det hade givetvis inte varit lika roligt. För mig är börsen en hobby, jag gillar att logga in varje dag och se värdeförändringarna dag för dag. Ibland +35k, ibland -151k vilket visades den 6e maj. Det var årets sämsta dag för mig.

Köp och sälj under året

Min hobby är att köpa och sälja aktier, läsa bolagsrapporterna, gissa mig till vad värderingen BORDE vara osv. Köp under året summerade till strax under 1 300 000 kr. Och sålt till strax under 800 000kr, alltså en omsättning på omkring 2,1 miljoner kronor. Köpen per månad fördelades enligt nedan:

Totalt gjordes 168 köp och 33 sälj-transaktioner under året.

Det kan tyckas ironiskt att jag köper och säljer såpass mycket då jag VET och även i tidigare blogginlägg redogjort för att bästa strategin bevisligen är att bara köpa indexfonder och sitta på innehavet, men att lyssna till sin egen predikan är bland det svåraste som finns. Jag har visserligen försökt att vika om nysparandet till breda fonder, men summa summarum för 2021 är att endast omkring 40% av nysparandet åkte in i fonder. Resten blev handplockade aktieköp.

Det ska påpekas att de flesta aktieinköp under året som varit helt nya bolag har gett positiv avkastning, medan nästinstill samtliga köp som varit i befintligt ägda aktier gett negativ avkastning (den klassiska fällan). Även om de nya gått positivt så har de nog ändå inte tillsammans summerat till +40% som börsen i helhet, även om vissa innehav faktiskt gått riktigt bra, såsom Investor som gav över +50% (nytt tillskott till portföljen för övrigt) och  Nitro games som gav över 120% innan jag sålde av hälften av innehavet, resterande hälft ligger i dagsläget på omkring +65%.

Nya innehav (som fortfarande innehas) under 2021:
Tele2, Nitro Games, Investor, Auriant Mining, Evolution, Plejd, Volvo B, Nanocap Group, Ultimovacs, SBB, Peab, Neonode, IBM, SSAB, MTG, Kopparbergs, Kinnevik, Paradox, Activision Blizzard. Av dessa är det faktiskt bara Auriant Mining och Volvo B som ligger på minus sedan köp.

Längre innehav som under året totalt avyttrats:
ABB, Artificial Solutions, Unibap, Nordea, Follicum.

Givetvis fortsätter min otur att hemsöka mig och samtliga innehav utom Artificial Solutions och Follicum, har gått upp +15 till +40% efter avyttring. Just i Unibaps fall så hade innehavet (om jag behållit det tills idag) varit värt omkring +80k kr mer idag än när jag sålde det. Jag verkar ALDRIG lära mig, haha. 

Jag har undvikit swingtrades, men lyckades faktiskt göra omkring +50% på Gamestop under en dag i början av året då hypen var som värst. Dock var det endast på omkring 25k kr investerat kapital. 

Dåliga investeringar under året

Sämsta investeringen, procentuellt sett, var att att jag köpte ett hävstångscertifikat i powercell (omkring x3 i hävstång). Insats omkring 25k. Powercell-kurs vid inköp omkring 175. Kursen gick upp ganska bra i början och jag låg omkring +85% på investeringen som bäst, sedan gick det neråt och stoploss för certifikatet var 136kr (för powercell-aktien) vilket tyvärr nåddes en intradag i oktober, så produkten knockades, som det heter, och 90% av satsat kapital förångades.Surt, med tanke på att kursen för powercell på samma dag stängde över knockout, och därefter legat ganska stabilt på en positiv nivå. Köpet var min respons på en större förlust som gjordes i början av sommaren. Min plan att återhämta förlusten, tyvärr blev det istället dubbel förlust, shame on me.

I reda pengar var följande mina tre största sänken under året;

Follicum har jag skrivit om i tidigare inlägg, och totalt (sedan köp) så kan förlusten summeras till över 150k kr. Ska man räkna från potentiellt värde vid topp så är det omkring 250k. Aktien är nu helt avyttrad och det blev ett sorgligt slut efter över sex års innehav (ägt och köpt på mig sedan IPO 2015). Saniona är ett annat sorgebarn som jag ägt sedan mitten av 2015 och ackumulerad förlust (visserligen ej realiserad) uppgår i dagsläget till omkring 160 000 kronor. Så här krävs flera hundra procents uppgång för att nå break even. Cantargia är inte en lika tråkig historia då jag faktiskt sålde av en hel del av innehavet på toppen i slutet av 2020, och totalt sett (ägt sedan 2017) så ligger jag ändå omkring +45% med nuvarande innehav. Men hade jag sålt rubbet 2020 hade jag såklart haft ytterligare 72k i kassan... Som synes var det inget bra år för Biotech!

Insättningar och utdelningar under året

Totala nettoinsättningar under året summerade till exakt 18 000 kr per månad i genomsnitt. Utdelningarna var på  lite drygt 5 000 kronor per månad i genomsnitt. Jag har av integritetshänseende maskat ut utvecklingen i kronor.

Strategi för 2022

Då jag under året 2021 fyllt på till och från i några av mina sänken så är strategin för 2022 att inte tillföra en endaste krona (förutom om det blir NE, vilket det lär bli :)) till de fem innehav som gått sämst under 2021. Istället kommer jag fylla på de nya innehaven som visar på positiv utveckling (vilket för närvarande är 18st). Utdelningen under året ska jag sätta in i fonder.