Ryckta plåster och skuldminskning

 Slut på en era

Nu i veckan har jag så till slut ryckt av två plåster som suttit väldigt hårt, nästan grott in i huden. Det blev en mycket dyr historia, men såhär i efterhand känns det ändå skönt. Nu kan man på riktigt lämna det gamla bakom sig och blicka framåt.

Nyheten kom häromveckan att bolaget Bioservo skall likvideras. Ett bolag jag gjorde första investeringen i vid IPO, 2017. En inte obetydlig men ändå hanterbar summa om 24k kronor lades in i bolaget. Sedan blev det fler inköp genom åren på i många fall lokala bottnar, tyvärr då så tog jag aldrig chansen och sålde av alltihopa i början av 2021 då jag faktiskt låg omkring 40% plus totalt sett. 

Idén bakom bolaget, bolagets produkt, var en robothandske, ett slags exoskelett, med vilken man gav bäraren mångdubblad arm och greppstyrka. Lät som en användbar produkt tyckte jag. Sedan IPOn har man gjort nyemission varje år, senast nu i somras på 37MSEK, för att hålla sig flytande fram tills att beställningarna börjar rulla in.

Ja, här fanns faktiskt många möjligheter att gå ur på break-even eller bättre. Men dumfan satt kvar.

Men det kom aldrig några beställningar, och den här gången valde alltså styrelsen att likvidera bolaget (värdet i bolaget bedöms nu vara maximalt 5MSEK). Det get visserligen en potentiell uppsida på 100% mot dagens börskurs, men att sitta på en avnoterad aktie för att kanske om ett par år få 130kr extra istället för att ta 130kr nu kändes inte speciellt motiverande. Så nu har jag gjort mig av med skiten, och äventyret summerar  -80 837 kr. Om vi ska räkna på vad det kostat samtliga investerare så kan vi räkna ihop total summa som Bioservo dragit in i emissioner sedan IPOn och då summerar det till - 253 miljoner kronor som investerare alltså förlorat på det här skitbolaget (minus i bästa fall 5MSEK som kanske kan återföras till nuvarande aktieägare).

Nästa bolag som det nu var dags att helt avyttra kom att bli Saniona. De meddelade i veckan att de ska ta in 140MSEK i nya pengar, vilket blir 50-80% utspädning, så den här skiten orkar jag inte med återigen. Jag har haft bolaget i portföljen sedan 2015, alltså över åtta år. Så att ni till slut behöva göra sig av med det är såklart tråkigt. Men nu var måttet helt enkelt rågat för min del. Jag kan inte se att den här extra kapitalinjektionen kommer leda någon vart tyvärr. Jag menar, de tog in nära på sex hundra miljoner kronor i en RE för lite över två år sedan, och de pengarna eldade man i princip upp utan att avancera någonting med sina läkemedelskandidater, så vad ska 140MSEK åstadkomma idag? Annat än att hålla VD, ledning och övriga anställda fortsatt försörjda?

Fick sålt 20% av innehavet vid den lokala toppen om 11kr i somras tack vare stop loss (däromkring till en förlust om runt -50%). Såhär i efterhand skulle man ju sålt rubbet den dagen, så hade minst ytterligare 50k kr kunnat räddas från utrotning.

Total förlust på det här äventyret blev för mig - 112 000 kronor. Sett till investerarkollektivet i stort så har man sedan IPO 2015 alltså kastat in i runda slängar 855 miljoner kronor i detta bolaget, och mer ska alltså in nu. Potentialen finns ju fortsatt där, men de "framsteg" som jag sett de senaste åtta åren får iaf mig att inte längre vara sugen på att fortsatt bränna av pengar in i detta bolaget.

Summering av tio års biotech-investeringar

Bara för att få en känsla på det hela så gjorde jag idag en sammanställningen över alla mina biotech-investeringar sedan 2013 (som jag kommer ihåg iaf). Och det summerar investeringar i följande bolag:
Saniona, Follicum, Cantargia, Diamyd, Initiator Pharma, Sprint Biosciences, Peptonic, Ultimovacs, Linc.

Jag sökte fram avräkningsnota i Avanza för samtliga bolag och summerade helt enkelt inköp-sälj +värde av aktuella innehav (alltså värdet på de positioner jag ännu inte sålt i ovan bolag). Och blev faktiskt förvånad att förlusten inte var ännu större. Det visar sig att jag totalt gått back 24 187 kr per den 16e december. Då har jag per samma datum innehav värda 84 600kr. Så visst, om alla de skulle krascha så blir förlusten desto större. Jag äger fortsatt aktier i Diamyd, Cantargia, Sprint och Peptonic. Och ligger runt -40% till -90% back i samtliga av de positionerna, så kan lika gärna sitta kvar tänker jag. De aktierna jag primärt kan tacka för det relativt låga förlusttalet är Cantargia och Initiator Pharma, där tidigare försäljningar inbringat omkring 200k kr i vinst.

Men lärdomen är absolut att aldrig mer investera i bio-tech samt att försöka avyttra befintliga innehav så snart tillfälle ges (om det någonsin ges).

Skuld vill man inte ha (aktier som sålts)

Jag skrev om att ha som mål under 2024 att minska portföljbelåningen till under 250k kr från 360k kr eller nåt som den toppade på här för några månader sedan då jag fick infall och köpte Starbreeze, Volvo cars, Paradox, och en del andra bolag, för lånade pengar. Allt har såklart gått ner, och i vissa fall med mer än 30%, så mycket dumt gjort.

Men, nu är jag faktiskt nere på omkring 220k kr i portföljbelåning, och justerar mitt mål till under 150k kr under 2024. Helt enkelt på grund av att räntan (3,9% någonting) tillsammans med 1% i ytterligare skatt, helt enkelt inte går att räkna hem med min avkastningshistorik. 

Jag har lyckats minska skulden genom att sälja av innehaven i Amazon, Meta, Alphabet (Google) samt såklart även Saniona och posten jag köpte i SB, till 30% förlust. 

Med tanke på att Meta gått nästan +200% i år och Amazon och Google runt +50% så tänker jag att det nog inte kommer fortsätta upp speciellt mycket mer kommande året. Jag har kanske tokfel (brukar jag ha) men det kändes ändå skönt att säkra vinsterna och betala av på lånet. Kan nämnas att Amazon och Alphabet gav runt +4% (köptes i början av 2022) i vinst, medan Meta, som köptes senare gett över 100% i vinst.

Om inte annat så har man iaf lite mer svängrum att investera om marknaden skulle åka på nån större förkylning i närtid. Men helst ser jag att det planar ut och går sidledes under kommande året.

Total misär och tuffa tider

 Hoppet som försvann

I början av februari i år så var jag ändå ganska optimistiskt inställd inför 2023. Då visade portföljen omkring 350k kr i positiv avkastning, på bara en knapp månad. Det skulle dock visa sig vara toppen, och sedan dess har det gått käpprätt åt helvete. Idag visar samma portfölj istället minus 220k kr och värdet har gått från omkring 2,7MSEK till drygt 2,2MSEK, detta trots att jag putsat in över 200k kr av hårt förvärvade skattade löneutbetalningar under året.

Det är sannerligen becksvart för egen del. Det känns hopplöst, och man undrar vad i helsike man håller på med. Av de aktier som jag fortfarande håller (alltså exklusive allt som jag genom åren sålt av med stor förlust) så summerar nu min nettoavkastning (alltså även inräknat aktier med positiv utveckling som jag fortfarande håller) minus 1 223 000 kr. I Procent blir det omkring minus 41%. Helt sinnessjuka summor. Om jag bara hade lagt allt på sparkontot istället så hade jag alltså haft minst 1,2M ytterligare slantar i förmögenhet. Samtliga fondandelar visar istället +17% sedan köp. Men så är fondköp något som jag börjat med först på senare år, och då i mycket mindre utsträckning. Det visar dock klart det som alla säger och som jag själv vetat om i många år, köp fonder INTE aktier!

Det kan visserligen vara så att jag är exceptionellt dålig. Många andra kanske faktiskt säljer av sina innehav när de visar +100%, +200%, +300% eller mer i avkastning, som många av mina absoluta surdegar faktiskt gjort vid någon tidpunkt under resan. Men jag vill tro att det finns många som mig därute, som håller på innehaven, försöker rida ut stormen, och sedan står där i princip nollade. Aktiehandel, är absolut inget för "vanligt folk". En del kan hävda att mitt problem är att jag bara köpt skitaktier, förhoppningsbolag osv. Men jag har även rejäla innehav i stora stabila bolag såsom Ericsson, Telia, H&M, Bayer, Peab osv, och även de har gått rakt ner i källaren. Så att äga "stabila" bolag är absolut ingen garanti.

Att köpa aktier är ett beroende

Jag skrev ju redan för ett par år sedan att det var dags att helt sluta med aktier, hädanefter var det bara fonder som gällde. Men tyvärr har "suget" efter att köpa aktier varit allt för stort. Så stort att jag till och med förvandlat en avbetald portföljbelåning på strax över 250k kr till att nu vara 357k kr. För pengarna köptes SBB, Intrum, Paradox, Ayima, Bayer, Volvo cars, Wallenstam. Allt har gått ner, så totala katastrofinvesteringar. 

Sedan valde jag att realisera en vinst på över 120% i Initiator pharma, bara två dagar innan aktien stack från 8kr upp till 10,3kr. Istället köpte jag mer andelar i Starbreeze, som sedan dess tappat omkring 40%.

Dålig tajming att sälja

Ännu sämre tajming att köpa.

Den här typen av trades är tyvärr vad som genomsyrat större delen av mitt liv på börsen. Sålt bra bolag för tidigt och istället köpt dåliga bolag.

Men nu tror jag faktiskt att måttet är rågat på riktigt. Det går inte att hålla på såhär, att bara kasta pengar i sjön. Nu är det på riktigt bara fondköp som gäller. Kommande året ska jag fan inte köpa EN ENDA aktie. Istället kommer jag spendera allt överskott till att beta av min portföljskuld från nuvarande 357k kr till att hamna under mitt target på 250k. Därefter är det ta mig tusan BARA fonder som gäller, för evigt. Jag måste bli av med mitt "aktieköparberoende" det är verkligen inte sunt. Det enda jag kan glädjas över är att jag inte lagt två millar på på droger eller alkohol, för då hade man nog inte mått så bra rent kroppsligt heller, nu är det bara på ett psykologiskt plan man mår dåligt. 

Tuffa tider

Utöver krasch i portföljen (från +8% till minus 9 procent) så har övriga utgifter gått upp rejält. Bolåneräntan är nu på strax under 5%, från att för ett och ett halvt år sedan legat på lite drygt 1%. Det är i dagsläget nästan 12 000 kr som varje månad går till bara räntebetalningar. Surt sa räven! Jag har seriöst börjat kika på om man inte skulle flytta till nån hyreslägenhet, eller köpa nåt litet radhus i en mindre ort istället. Och leasingen på bilen ligger nu på omkring 4800kr/mån. Också galet!

Min dröm om att kunna vara ledig varje fredag, och den ultimata drömmen om ett liv helt utan att behöva löneslava varje dag har sedan jag började skriva på bloggen för en tre år sedan faktiskt blivit MER avlägsen än den var då. Och detta trots ökade insättningar, men vad hjälper det när inflationen är 10% per år och räntan 5% samtidigt som man får 1,7% i löneförhöjning netto (brutto var den omkring 3,5% men med 56% marginalskatt så blir det ju bara knappt hälften av ökningen kvar i reella termer).

Man undrar vad fan som gick snett. Det är så mycket man hade kunnat göra annorlunda.Man funderar på varför man inte sålde av aktie X på en kurs som var över 1000% högre än idag, varför satt man bara på händerna?

Ska man kanske bara spara allt på sparkontot nästa år istället för att sätta in på börsen? Hade jag gjort det hittills i år så hade jag haft 207k kr extra på sparkontot (plus ränta). Det hade faktiskt kunnat stå för alla mina levnadskostnader under minst tio månader (har inte räknat samman årets kostnader ännu men det hade iaf räckt baserat på förra årets kostnader). Då hade jag rent teoretiskt kunna ta ledigt hela nästa år och göra det jag vill göra, innan man blir för gammal liksom.

Men istället har pengarna raderats på börsen, och jag har ytterligare ett förlorat år (sparmässigt) att se tillbaka på.

Jag tror jag kommer landa i, efter att jag fått ner skulden på Avanza, att fortsätta spara iaf hälften av överskottet på sparkontot under nästa år. För känslan när man väl når en summa på sparkontot som man vet täcker ett helt års utgifter måste ju vara fantastisk. När man har dem i aktier och fonder känns pengarna mer låsta, iaf känner jag så. Man vill ju inte sälja med förlust, och helst inte när de gått upp mycket heller för den delen, för då tänker man ju att de ska gå upp ännu mer. Men pengar man har på ett sparkonto med fria uttag är ju ungefär som att ha dem på lönekontot. Ja, det blir nog nåt att sträva efter. 250k i likvida medel på sparkontot. Bör väl kunna fixas inom ett par år iaf med rätt disciplin (inte lägga in allt på Avanza).

  

Nytt jobb, semester och portföljen

 Halvtid passerad

Såhär halvvägs plus några veckor in på året så är det dags att summera lite vad som hänt hittills.

Jag bytte jobb för knappt två månader sedan. Kände väl att jag efter tre år på gamla jobbet stod och stampade. Trivdes bra med tillvaron, men såg inga möjligheter till vidare egen utveckling, så jag är nu tillbaka i konsultbranschen och även om jag än så länge inte kan påstå att jag stormtrivs så är jag väldigt nöjd med min situation trots allt. Jobbet var dessvärre inte speciellt mycket mer utvecklande än det förra, och lönen är i princip densamma som på förra jobbet. Men det är en annan underliggande branch, global täckning, samt att jag inte längre är en one-man-show, utan nu (för första gången på över 15 år) faktiskt ingår som en resurs i ett större team.

Delat ansvar leder dock lätt till att ingen tar ansvar så jag har kanske, avsiktligt eller oavsiktligt, tagit en lite mer passiv roll och mest glidit fram än så länge. Men vi har en hel del projekt i röret för hösten så vi får se hur det artar sig.

Mitt gnetande månadsvisa sparande rullar på. Tyvärr såg jag häromdagen att jag trots senaste tidens allmänna börsuppgång fortfarande har en bra bit kvar innan jag ens är i närheten av att tangera portföljvärdet så som det var för två år sedan, alltså mitten av 2021. Detta då trots månatligt sparande på 15-25k kr, varje månad, i över två år. Det kan ju såklart göra en smått uppgiven...

Då jag varit belånad i ganska stor utsträckning så har året till stor del handlat om att betala av skulden som finns kopplad mot kontot samt att bygga buffert i sparkontot (som i princip var helt nollat vid årets ingång). Fortfarande en ganska stor bit kvar till jag nått en nivå som jag långsiktigt kan känna mig trygg med. Senaste månaderna har bl.a. sett försäljningar av Netflix och Alphabet som äntligen kom tillbaka till break-even. En del andra våghalsiga inköp under kraschen 2022 i samband med min bilförsäljning, såsom Meta och Microsoft, är faktiskt nu på ganska stora procentuella plusnivåer, så det är ju iaf trevligt.

Bakgrunden till belåningen av portföljen

  I en svunnen tid, (ett antal år tillbaka) så kunde man låna till 0% ränta hos Avanza. Och över en viss gräns så var räntan ändå toklåga <1%. Så med det i åtanke tänkte jag att SBB D som ju då, på kursnivån 30kr gav omkring 6-7% (minns inte exakt vad det var) i "riskfri" utdelning, var en god möjlighet till lite "gratis-pengar". Tankegången gick typ såhär: Om jag lånar 250k kr till 1% ränta, och får 6,5% i utdelning (ränta) på aktieköpet så tjänar jag runt 14k kr/år, med i princip ingen risk. Så därav det köpet. En annan last var att jag i ungefär samma veva la en köporder på medicinteknik och livsmedelsbolaget Bayer, på 25k kr (trodde jag). Det visade sig dock vid avslut att valutan var i Euro, så jag köpte Bayer för 250k istället för 25k. Det innehavet ligger fortfarande där och skvalpar. Så jag var som mest uppe i nästan 500k kr i belåning, vilket motsvarar cirka en femtedel av hela portföljen.

SBB D positionen är ju som jag redovisat tidigare redan stängd, till marginell förlust, som tur var. Men av den likviden köptes ju mestadels andra aktier, så skulden har bestått.

Nu är dock räntan istället för 1% snarare >3,5% så nu är det inte lika roligt längre och därför har jag som mål att så snart som möjligt beta av skulden till iaf <250k.  I dagsläget är den strax under 300k.

Mina tips från i våras

Jag gav ju några spaningar i mitt förra inlägg, och man kan väl säga att jag var helt rätt ute i någon månad efter inlägget med +30 till +80% i samtliga aktier, men idag har alla positioner reverserat och gått rakt åt flanders. Starbreeze är väl ner 50%, Unibap likaså. Fingerprint minus 30% och Irisity ligger väl runt nollan. Så ja, att akta sig för mina spaningar, iaf om man är långsiktig, stämmer fortfarande i allra högsta grad :D.

Nåja, nu är det faktiskt semester och jag försöker följa börsen mer sporadiskt och hoppas på en personlig återhämtning under hösten.

Aktiespaningar 2023

 Den magiska starten

Börsårets två första veckor har verkligen bjudit på bonanza med +10% i portföljen. Och det är ju såklart trevligt att hämta tillbaka lite av det som gick förlorat under tidigare år, men uppgången har varit alldeles för kraftig så resten av januari tror jag kommer bjuda på nedgångar. Kanske kan månaden sluta på +5% åtminstone. Men idag vill jag ta upp några aktiecase som jag tror på under 2023.

Unibap

Först ut är Unibap. Kort kan man beskriva bolaget med att de erbjuder rymddatorer samt automationslösningar (bl.a. robotstyrning) för industrin. Det här bolaget har jag ägt tidigare, från början av 2017 fram till mitten av 2021 då jag sålde av allt med en hygglig vinst, tyvärr dock en bit ifrån toppen. Anledningen till sälj den gången var att pengar bara flödade ur från bolaget och inga order kom in så det kändes fruktlöst att ligga kvar. Sedan dess har dock en hel del hänt.Under 2022 tog man in 25 färska miljoner i en FE och sedan dess har det kommit ett antal stora ordrar vilket gör att framtiden nu ser mycket ljus ut rent finansiellt. Då mitt andra rymdteknikbolagsinnehav (AAC), som jag också började investera i under 2017, och som tyvärr är ett rejält sänke i portföljen, verkar hamnat i en permanent avgrund så kommer jag börja vikta över till Unibap under året istället. AAC hade för övrigt en av sina satelliter på Virgin-rymdskeppet som exploderade i veckan, tråkigt att tänka på allt jobb som tekniker lagt ner och som gått förlorat... Jag tror på en målkurs om 60kr inom ett par år.

Fingerprint

Fingerprint cards behöver troligtvis ingen närmare introduktion till någon som investerar på börsen. Jag har ägt Fing tidigare, jag köpte in mig under kraschen 2017 för att sälja med ca 50% förlust. Då minns jag att jag sa till mig själv att jag aldrig någonsin skulle köpa en enda aktie i det bolaget igen. Men nu har aktien varit nere på mycket låga nivåer, man har fått in en rejäl skvätt med pengar och beställningarna på sensorer under glas börjar komma in, vilket gör att jag tror att företaget kan lyfta sin försäljning rejält de kommande åren. Sedan finns såklart optionen på sensorer i kreditkort, även om den marknaden nog kommer bli väldigt mycket mindre än vad man trodde för några år sedan iomed att kortlösa betalningar tar över även här i väst. Här tror jag på en målkurs om 15kr inom ett par år.

 Irisity

Irisity fick jag upp ögonen för i slutet av februari 2018, men då hann aktien stiga 40% innan jag hade likvid att köpa för så det blev inget köp den gången. De levererar i princip övervakningskameror med inbyggd AI som automatiskt kan rapportera incidenter. Vilket jag tycker känns som en klockren produkt. Efter att ha toppat på otroliga 75 kronor i september 2021 så är aktien nu åter igen nere på nivåer de var i början av 2018. Visserligen var ju bolaget då värderat till knappt 100 miljoner, mot idag över 200 miljoner kronor trots lägre kurs, vilket såklart förklaras med att det skett nyemittering av aktier sedan dess på över 600 miljoner kronor (bl.a. förvärv). Det ligger idag en våt filt över aktien då det inväntas ett domslut rörande integritetskränkningen som kameraövervakning utgör. Men även om ett idiotiskt domslut skulle försvåra kameraanvändning i Sverige så har man hela världen som marknad, så framtiden tror jag absolut är mycket ljus för bolaget. Här tror jag på en målkurs om 25kr inom ett par år.

Starbreeze

Starbreeze är ett av de bolag som ligger i topp 10 i min lista över bolag som orsakat mig störst ekonomisk förlust. Kanske på plats nio eller tio. Köpte mina första aktier i bolaget redan 2014. Men tyvärr sålde man inte på toppen några år senare, trots nära på 700% i vinst (kan tyvärr inte förstå hur jag tänkte där och då). Visserligen ligger jag idag bara runt -26% i aktien, men i pengar räknat så är det strax under 80k kr i aggregerad förlust (stor del av innehavet såldes av 2018/2019. Men 2023 kan verkligen bli året då innehavet kan vända till plus. Deras spelsläpp av Payday 3 kommer bli oerhört spännande och hoppas innerligt att det kommer bli ett bra spel. Inte bara för att trycka upp aktien, utan också för att jag är en gamer själv och ser fram emot många härliga speltimmar med polarna. Vid en lyckad lansering ser jag en aktiekurs om 4kr under första halvan av 2024. Optionen är att det blir en monsterhit och då kan kursen kanske med lite tur komma att nosa ända upp mot 8kr. Vid en flopp så blir det dock dessvärre total kapitulation, så mitt innehav kommer ligga <40k kr nära spelsläpp för riskjustering.

Årets lottsedel: Neonode

Neonode är ett spännande bolag som bland annat gör touchless-knappar (alltså knappar som du inte behöver trycka på). Köpte in mig i bolaget under senhösten 2021, på vad som tyvärr var ATH-kurser. Men har även köpt på lite mer nu i höstas så ligger faktiskt plus på positionen. Själva grundaffären, dvs tocuhless-knappar är spännande i sig, men tyvärr inget som drar in några större pengar för tillfället. Vad som istället ligger och lurar i vassen här är att Neonode på grund av sin historik har ett patent som härrör själva gesterna som används i alla världens plattor och smarttelefoner. De (ett ombud) har idag en rättscase kring detta mot Apple, Samsung och Alphabet (Google). Vid vinst så kan man tänka sig skadestånd som motsvarar en aktiekurs på $150 (kurs per idag <$10). Mer troligt är kanske en förlikning motsvarande $75. Men här står man alltså mot världens TRE största teknikföretag, så risken för förlust ska nog ses som mycket hög, och då är det 90% fallhöjd från nuvarande nivåer. Därav ser jag detta som en lottsedel, som kan ge mycket fin utdelning, men innehavet är <30k kr och jag tänker inte öka mer i denna.

Köp i behandlade aktier senaste månaden. Dock ganska små belopp (<15k) i samtliga fall. Vilket är typiskt min tur.

Lycka till där ute!

Året som gick 2022

 Ett tragiskt unikt år

Så var ännu ett år i livskalendern avklarat, och ett nytt tar vid. Dags att sammanfatta året som präglats av makrohändelser.

Året började med nedgångar och redan innan januari var avslutat så var börsen ner över 10%. Kan inte säga att jag minns om nedgångarna drevs på av något särskilt, annat än kanske de extrema uppgångar som vi hade haft de tidigare åren. Det tillsammans med stigande inflation och såklart ett eventuellt krigshot i Europa drog väl ner humöret rent generellt. Själv, och många med mig, såg det dock bara som en liten tillfällig sättning och själv satte jag in ytterligare 30k i depån som handlades för. Då sentimentet absolut indikerade höjda räntor till följd av högre inflation (något som Riksbanken bara några månader tidigare, under hösten 2021 menat var övergående och räntorna skulle tidigast börja höjas under 2024) så sålde jag av en stor marginalposition i SBB D på ca 207k kronor under januari månad. En position jag gått in i under början av året tidigare som en form av "gratis pengar" position där räntan på lånet (< 2%) tillsammans med utdelningen från D-aktien på 8% ju gav ett arbitrage om +6% per år, vilket alltså skulle bli omkring 12 000kr per år i reda pengar. Och vad skulle väl kunna hota en sådan placering?

Maktgalna gamla gubbar

Konstnärs illustration över Rysslands krig mot Ukraina

Det var mycket snack om massansamlingen av ryska trupper längs gränsen mot Ukraina, redan under vintern 2021. En maktdemonstration eller en förestående invasion? Personligen kunde jag inte drömma om att Putin skulle beordra ett fullskaligt anfall. Som jag såg det så var det en styrkedemonstration. Man stationerar inte hundratusentals soldater och genomför övningar i flera månader, för hela världen att se, för att sedan, efter att motståndaren hunnit förbereda sig, faktiskt gå till anfall med marktrupp. Det kändes så urbota dumt, såhär korkad kan ingen vara, och sannerligen inte Putin. Han är ju en smart person, det var iaf intrycket jag hade fått fram till dess. Hur som haver, det skulle i början av februari vara vinter OS i Kina, och ett anfall (som jag tänkte skulle vara mycket begränsat, kanske endast lite trupp i redan ockuperade Donbass) skulle komma tidigast efter att OS var slut. 

Under de sista veckorna innan anfallet så matades vi konstant av ny information, troligen från USA/CIA som i princip sa att ett fullskaligt anfall nästan var garanterat. Vi fick höra att Rysslands militära blodreserv flyttades till området, mer materiel, ännu fler trupper. Om det hade varit galenskap att attackera förut så kändes det väl ändå nu som om det i bästa fall vore ren idioti. Vi fick även höra att samtal fördes för att undvika krig och att det gick framåt. Dagen efter att OS var avslutat så skrev Putin på ett dekret som innebar att Donbas och Luhansk erkändes som självständiga stater. Sedan var karusellen igång. Duman tar emot förfrågan om militär hjälp från de nyutnämnda självständiga staterna. Och så några dagar innan anfallet så rapporterades om omfattande cyberangrepp mot Ukraina. Såhär i efterhand så fanns verkligen alla tecken där, hur jag INTE kunde begripa att ett anfall skulle ske när som helst och därmed inte sålde mina Rysslandsfonder är nästan ett mysterium. Men jag trodde nog fortfarande på en begränsad operation som snabbt skulle blåsa över.

Natten den 24e februari kom så anfallet, och det var i full skala. "Totalt krig", som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte det till Frankrikes president Macron i ett telefonsamtal som senare offentliggjordes.

Handeln för alla rysslandsfonder stoppades efter den 25e februari. Trots detta lyckades jag köpa för ytterligare 1000kr i en av mina rysslandsfonder. När jag egentligen skulle ha sålt hela innehavet.

Sedan den dagen har jag varenda dag följt trådarna på Reddit, olika mediers bevakning samt givetvis Lars Wilderängs eminenta rapportering. Och den respekt som jag tidigare haft mot både Putin, Ryssland och det ryska folket är totalt bortblåst. Det här kriget har verkligen visat vad det är för land och folk. Det är bara banditer och hjärntvättade nyttiga idioter hela bunten.

Putins ambition var att ta över hela Ukraina på några dagar och återupprätta en dröm om ett ryskt imperium eller storvälde som ingjuter respekt i resten av världen. Istället har den ryska militären malts ner till grus, hela den civiliserade demokratiska världen är anti-Ryssland och Rysslands maktposition och politiska inflytande har aldrig varit på en lägre nivå. 

Kriget pågår alltjämt och varje dag dör hundratals soldater och tusentals såras på båda sidor. Miljontals ukrainare lever på flykt, tiotusentals har dödats och lemlästats. Som med de allra flesta krig genom historien så startas de av maktgalna gamla gubbar med sinnesrubbningar. Med det lämnar jag det ryska anfallskrigets makrohändelse.

Inflationen

Årets andra stora makrohändelse är den skenande inflationen. Vars like vi inte sett sedan 1981. Framförallt är det energi och livsmedel som skjutit i höjden men ökningarna har skett inom alla sektorer. PPI har sett ökningar på +20% under året, för KPI var den +11,5% i november. Och då ska man ju komma ihåg att vi redan under november 2021 hade inflation på omkring 3,6%. Den egna lönen har givetvis inte sett några ökningar av denna magnitud utan det blev faktiskt inte ens +3% vid sommarens löneförhandling. Så man har tappat långt över en tiondel av den köpkraften man hade sommaren 2021. Även om inflationen skulle bli 0% framöver så skulle det med nuvarande löneökningstakt ta fyra-fem år bara att komma tillbaka till den nivån som rådde för ett och ett halv år sedan. I verkligheten kommer det troligtvis ta ännu längre tid.

Räntan

Den tredje makrohändelsen under 2022 är tveklöst räntan, som såklart hänger ihop mycket med inflationen. För när inflationen drar så måste enligt ekonomins naturlag även räntan dra åt samma håll.
För rösta gången sedan 2014 fick vi i april en styrränta på över 0%, och i dagsläget är den på 2,5%, vilket om man ska räkna procentuell förändring blir väldigt mycket :). Men för att inte jobba med oändligheten så kan vi låtsas att vi inte haft nollränta utan att den var på 0,5%. Då har vi fått en ränteökning på 500% under året.

Ett decennium av nollränta är alltså till slut till ända. Detta har absolut märkts i egna plånboken då halva huslånet behövde läggas om i höstas, då till en tre gånger så hög räntekostnad som åtnjutits tidigare fem år. Nästa år kommer den andra halvan behöva läggas om, vilket såklart minskar konsumtionsutrymmet märkbart (även om det för egen del bara innebär minskat sparande, men det tänkbara konsumtionsutrymmet minskar iaf).

De exakta effekterna på samhällsekonomin som vi får när vi nu går in i en ny ränteera kvarstår att se, men Riksbankens mål är såklart att det ska innebära kraftigt minskad konsumtion, och att det i sig ska verka inflationsdämpande.

Alla tunga smällar på en gång

Det här året har varit det tyngsta året någonsin för mig på börsen. Jag fick visserligen känna på finanskrisens långa nedgång, men då hade jag inte så mycket kapital inne. Och Covid-kraschen var så snabbt över att man knappt han reflektera över den. Men 2022 har varit starten på ett skifte, och inte bara har det varit ett dåligt börsår. Räntan har chockhöjts, vilket påverkar privatekonomin. Värdet på huset har sjunkit vilket ger en negativ sinnesbild. Som om inte allt detta vore nog så ökar priserna för att leva, priserna på varor och tjänster, i den högsta takten sedan 80-talet. Och skillnaden då mot nu är att då följde lönerna med, det gör dem INTE nu, iaf inte för mig, och inte ännu. Det enda positiva i kråksången är att vi inte drabbats allt för hårt av de galna elpriserna, tack vare bundet elavtal.

Nästan -30%, vilket motsvarar nära på 900 000kr. Som vanligt mycket värre/sämre än börsen i helhet.

 Så 2023 kan omöjligt bli ett värre år än 2022, tänker jag mig.

Handel under året

Utan att verifiera så tror jag att jag under 2022 satt omsättningsrekord i min handel, med över 1,6 miljoner kronor i omsättning, varav jag köpt värdepapper för nästan en miljon kronor under året.

Insättningarna var synnerligen höga i februari tack vare en bilförsäljning samt att jag förde över hela sparkontot. Alldeles för tidigt i nedgången såklart.

Det enda positiva under året är väl att utdelningarna satt nytt ATH, med +25% någonting från föregående år.

De nio största inköpen av aktier under året var enligt nedan. (Nio största då plats 10-18 i princip är samma summor med bara några hundralappars differens).

1) SBB B - 64 000kr
2) Ericsson B - 47 000kr
3) Alphabet A/C - 45 200kr
4) Investor B - 39 600kr
5) Sinch - 39 500kr
6) H&M - 36 000kr
7) SSAB B - 34 300kr
8) Amazon - 29 000kr
9) TietoEvry - 27 500kr

Av dessa är det bara SSAB, Tieto, H&M och Investor som gett positiv avkastning sedan köp.
På säljsidan visar jag de fem största posterna som sålts under året:

1) SBB D - 207 000kr på 30kr
2) Tethys Oil - 69 000k på 78kr
3) Nokia - 47 500kr på 50kr
4) Tele 2 B - 55 000kr på 128kr
5) Traton - 42 000kr på 198kr

Har inte utrett exakt vad som köptes vid försäljningarna men minns iaf att hela likviden från Nokia gick till att köpa Ericsson (minus 25%). Likvid från Tethys gick till Avanza bank samt ABB, de är iaf på plus. Likvid från Tele2 gick till H&M, Sinch och Embracer. Och från SBB Ds försäljning köptes bl.a. Amazon, Netflix, Roblox, Meta, Alphabet, SBB B. Det mesta av de har gått ner betydligt mer än vad SBB D gjort så var nog en misslyckad spridning.

 Totalt courtage för årets affärer landade på 3071 kr.

Årets trade, i procent räknat iaf, var Unity, som gav en vinst på omkring 65%, vilket i pengar blev ca 10 000kr. Tänkte först att det skulle vara en långsiktig investering, men lyckades köpa in mig under sommarbotten och efter +65% uppgång efter bara någon månad så stängde jag positionen istället. Kan mycket väl hända att jag går in igen under 2023.

 Må 2023 bringa oss lycka!