Pappaledighet och en Ding Ding värld

 Då har det börjat!

Jag är nu pappaledig, de kommande sex månaderna. Dagen började som vanligt med uppstigning runt halv sju för att mata den lilla. Skillnaden idag var att frun gjorde sällskap genom att också vara uppe och äta frukost, då hon ju idag har sin första arbetsdag sedan juni förra året. Efter matning och lite lek så fick lillan sova i famnen samtidigt som jag tog en kaffe och macka till nyhetsmorgon. Första gången jag ser på nyhetsmorgon på jag vet inte hur många år. Härlig känsla.

Nu är jag alltså i princip helt frikopplad från allt vad jobb heter under lång tid framöver. Jag som sedan nionde klass som mest varit frånvarande från arbete i maximalt fyra veckor i sträck (förutom i somras då det blev sju veckor i sträck iomed lillans tillkomst, fast det var ju en fruktansvärd tid de första veckorna så bör nog inte räknas in). Nu har jag alltså nästan ogripbart mycket tid att spela med. Fast, då jag haft privilegiet att jobba hemma tre-fyra dagar i veckan sedan lillan kom till livet så är jag mer än väl medveten om att den här perioden inte kommer vara någon semester. Det heter pappaledighet, men är snarare pappajobb, på heltid, dygnet runt. Men ändå, det blir skönt att helt kunna koppla bort det vanliga ekorrhjulet, och istället fokusera på saker som att promenera till biblioteket och läsa babyböcker (kanske någon dagstidning om man har tur och hon somnar), gå på babysim och bara vara lekpappa större delen av ens vakna tid.

Det enda som knager lite är att frugan ju tyvärr måste jobba, på heltid, samt att jag som konsult inte ens vet om det konsultjobbet jag haft nu på det senaste kommer finnas kvar sedan till hösten. Men det är väl något man får börja fundera på när det närmar sig. Om det värsta inträffar och man blir uppsagd på grund av att firman blir av med uppdraget och inte hittar något annat så är det ju bara att förlänga pappaledigheten några månader... Jo, en sak till knager lite, och det är att jag de kommande månaderna kommer behöva klara mig med mindre än hälften, runt 45% faktiskt, av vad jag fått ut i lön från mitt arbete. Så något nysparande blir det nog inte tal om. Det turliga är väl att boräntan och leasingkostnaden för bilen har minskat rejält jämfört med motsvarande tid förra året.

En ding ding värld - det som man inte trodde kunde hända håller på att ske

Bara två månader in på 2025 och så mycket har hänt på den politiska arenan att det är näst intill ofattbart. Jag syftar såklart på situationen i USA. Vi har alltså ett styre i USA som i mångt och mycket liknar statsmaffian Ryssland. Jag har tidigare haft svårt att ens föreställa mig ett scenario där USA, världens demokratiförkämpe, gör en helomvändning och alienerar sig med forna allierade för att istället knyta starka band med vad som inte kan beskrivas som annat än ondskan själv, dvs Putin och Ryssland. Det farliga i kråksången här är ju inte att Trump är en narcissist som saknar både gott omdöme samt far med löjeväckande osanningar. Utan att hela hans innersta krets är om möjligt ännu värre, och kan närmast liknas vid marionettdockor styrda av ryska narrativ. Under Trumps tidigare år så hade han iaf folk omkring sig som berättade om hur verkligheten verkligen såg ut och som kunde dra lite i kopplet. Detta saknas nu helt från vad jag kan se. Dessutom ser han till att byta ut hundratals myndighetschefer, chefer och befälhavare inom det militära och tillsätter politiker eller kompisar från hans egna falang. Visserligen kanske så som de flesta politiker gör (host Ulf Kristersson) men det blir farligt när det är folk med extrema åsikter som avviker från vad vi här i Europa skulle kalla sunda, som i fallet Trumps falang. 

Antingen så är hela bunten hjärntvättade eller så är de styrda av Ryssland, eller så får dem alla den så kallade svenska naiviteten gällande massinvandringen 2015 att blekna i jämförelse. Kanske är de bara så fokuserade på "America first" att de helt enkelt skiter i allt vad heder, moral och historisk vänskap heter. Kanske ser de bara Ryssland som en stor gruva där det går att tjäna pengar, men att de ändå föraktar Putin och landet (i hemlighet), och Europa ligger ju ändå så långt bort från USA så varför bry sig. Kanske är de så inriktade på att Kina är den enda riktiga fienden att de anser att enda sättet att kunna slå Kina är att ha Ryssland på sin sida, även om det kostar vänskapen med Europa. 

Det som Trump gör i USA liknar till mycket stor del det som Hitler gjorde i Tyskland. Ett demokratiskt land med fria val gick på några år till att bli en auktoritär diktatur. Det egna folket älskade det (utom vissa minoritetsgrupper som vi all vet vilka de var) och var för begeistrade av sin stora ledare för att ha en vidare blick över vad som höll på att hända.

Nu verkar ju dock inte Trump vilja bygga USA starkare militärt, utan han verkar istället ha som mål att minska militärens förmåga. Men ett svagt (mot demokratin vänligt sinnat) USA är också farligt, då det gör att Kina, Ryssland och andra icke-demokratiska entiteter ökar sin relativa maktbas.

Lyckligtvis finns några fler säkerhetsspärrar inbyggda i det amerikanska systemet än vad som fanns i Tyskland under 1930-talet, bl.a. mellanårsvalen som sker vartannat år då en tredjedel av kongressen byts ut. Men med tanke på att i princip samtliga republikaner stödjer Trump i hans ageranden så är det ju inte ens säkert att kongressen kan hålla honom i tyglarna. För då krävs det att demokraterna blir i majoritet, och det finns ju få folk som är så patriotiskt lagda som amerikaner, och inifrån kan jag tänka mig att det Trump och hans technooligarker håller på med vinner mycket patriotiska poäng.

Det är ju lätt att måla fan på väggen, men ett USA som långsamt vänder sig mot Europa och den demokratiska världen är oerhört allvarligt. Så även om sannolikheten för en sådan helomvändning på sikt är låg så gör konsekvenserna av ett sådant scenario att riskvärdet just nu pekar mot max.

Ekonomin och habegär

Jag har under årets första månader sålt av en hel del aktier (på grund av att stop-loss lösts ut). Hela mitt innehav i Ericsson är likviderat. Halva innehavet i Embracer, Storskogen, Handelsbanken och Traton samt hela innehavet i Sydsvenska hem. Så nu har jag noll i portföljbelåning och sitter istället på runt 70k i cash. Tycker mycket ser dyrt ut så vet faktiskt inte riktigt vad jag ska köpa. Tänker att då jag ju under kommande halvåret inte kommer ha möjlighet att putta in något nytt kapital till portföljen (pga föräldraledighet som ger knapert i plånboken) så får det bli lite blandade fondköp för en tiotusenlapp i månaden för pengarna istället. Så började den här månaden med lite globalfonder då de ju inte gått så bra hittills i år. Alternativet är att sitta på pengarna och vänta på en större dipp och sedan köpa en större post, men det har jag ju inte varit så framgångsrik med tidigare gånger...

Inte det här huset som är aktuellt, men det får duga som allmän inspiration :)

Habegär ja. Jag var och surfade på Booli häromdagen och hittade ett riktigt drömhus hus med havsutsikt i ett fint område, dock en bra bit från där vi bor idag och dessutom typ dubbla priset än vad huset vi bor i idag är värt. Men rent krasst, skulle jag sälja alla mina och frugans innehav så skulle vi tillsammans med vinsten från nuvarande huset kunna låna upp resterande och ändå hamna under 50% belåningsgrad. Så vi har tekniskt sett råd att köpa stället, men skulle ju då vara fast i ekorrhjulet för all framtid och troligtvis ha en nollad portfölj. Så det är såklart alldeles för drastiskt för både mig och frugan att göra något sådant. Men jag smörjer iaf tanken, tänk att faktiskt använda pengarna, köpa den materiella drömmen, istället för att bara lägga dem på hög för att någon gång i framtiden kanske, kunna leva den immateriella drömmen:).

Nu ska det matas bebis och sedan blir det barnvagnspromenad! Hej på er!