Året som gick 2025

Då var ännu ett år till ända

Så var det inte längre 2025 som årtal utan nu skriver vi 2026.

Det har minst sagt varit ett intensivt år. Jag gick ju på pappaledighet från mars månad och var hemma med lillan i ett halvår. En fantastisk tid, men också påfrestande, för pappaledigheten bör snarare beskrivas som 24/7 pappa-arbete. Måste ändå säga att första veckorna efter sommaren, när lillan började på förskolan ändå gav en viss frid. Att gå från att varje sekund vara på helspänn och till lillans tjänst, så var det riktigt skönt att bara kunna sitta i lugn och ro, med en kopp kaffe i handen och läsa och skriva jobbmejl. Inga skrik, inget spring, inga bajsblöjor som ska bytas, ingen mat som ska lagas, ingen liten som ska underhållas. Bara få vara sig själv för en stund.

Det om det, nu till ekonomin.

Ekonomisk bergochdalbana 

 Året bjöd på en del tvära kast, det var en långsam uppgång årets första fyra månader för att sedan dyka rätt ner i källaren, sedan snabbt upp igen och sedan dess en väldigt guppig väg, som dock på årsbasis ser ut som en lätt sluttande uppförsbacke, men när man var mitt i det så var det ganska stora kast, hundratusentals kronor upp och ner från ena veckan till den andra. Som värst där i april låg portföljen minus 12,5%, men året slutade alltså på riktigt bra +25,2%, och i totalt värde bara några tusenlappar från att för första gången bryta igenom 4MSEK nivån (vilket gjordes i fredags, första handelsdagen på nya året).

 Utveckling på 753k kronor på ett år tror jag faktiskt är rekord i pengar mätt. Det är runt 62k kronor netto i månaden (före kapitalskatt) och är typ det jag tjänar brutto i månaden från mitt "löneslaveri".

 

Insättningar under året var låga 103k kronor, men det exkluderar pengar som gått in i barnportföljen (runt 30k) och man får ju ha hänseende till att jag alltså var föräldraledig sex av årets månader. 

Utdelningsfronten slog rekord i pengar räknat, tack vare att jag köpt på mig en del högutdelande aktier. 

Andra året på raken som jag slagit OMXS30GI, från att alltid underpresterat de tidigare 15+ åren. Så med det så är trenden bruten, kan det kanske vara början på en ny era?

 

Omsättningen kom in på 2,1MSEK, och den observante ser att det är en diff på nästan 250k kronor mot insättningar, försäljning och utdelning kontra köpen, och det förklaras med att jag återupptagit portföljbelåningen (dvs köpt värdepapper för lånade pengar) från att i princip ha nollat belåningen i början av året. Måhända kortsiktigt tänk, men som så ofta sker så fick jag ett infall en fredagseftermiddag och sedan vipps så hade jag köpt på mig en rejäl post i bl.a. Vår energi.

 

Med detta önskar jag ett gott nytt år och ser fram emot ett spännande 2026, även om det rent statistiskt bör bli ett minusår, men vi får svaret om ett år. 

 

 
 

Året som gick 2024

 Den största livsförändringen

Året 2024 bjöd på det personliga planet på den största förändringen av mitt liv sedan jag flyttade hemifrån för 20 år sedan. Jag och frugan utökade vår samvaro med en ny liten människa. Den här lilla krabaten styr i princip hur min och frugans vardag sett ut sedan dess. Träningsrutiner, helgnöjen och vardagsbestyren har antingen helt fått stå åt sidan eller så har de blivit kraftigt altererade. 

Konsensus när man gör undersökningar på hur människor mår brukar vara att par som ej har hemmavarande barn är allmänt lyckligare (de lever ju helt fria liv) men att de som helt saknar barn upplever mindre mening med livet. Och precis så är det. Det är ganska otroligt det som händer med en när man får ett barn, det är en obeskrivlig kärlek och meningsfullhet som infinner sig, meningen med livet blir självklart. Det handlar om att se till att den lilla ska klara sig bra i livet, allt annat blir underordnat. 

Det har dock varit avsevärt jobbigare än jag kunnat ana. Inte minst då vårt barn sällan sover mer än 30-60 minuter åt gången (gäller även på natten). Så det är ett evinnerligt spring och passup. Hade man haft en "lättsam" unge (som de flesta verkar vara och ha varit, iaf i min egna bekantskapskrets) som sover hela nätterna så hade man nog varit allmänt lyckligare. Men den eviga sömnbristen/störda sömnen bryter faktiskt ner psyket. Även om det såklart är värst för frugan då hon, i egenskap av föräldraledig får bära det tyngsta ansvaret.

Men det blir lättare med tiden, säger dem, så vi är hoppfulla.

Världens gång

Det hände väl inte allt för mycket under året som gick.

Israel har fortsatt sitt krig mot terrororganisationerna och lyckades genomföra spektakulära militära operationer genom att spränga tusentals nummersökare och walkie-talkies i händerna på terrorister. Det var verkligen som hämtat ur en spionthriller. Att lyckas med en så omfattande infiltration är helt historiskt. Likaså fick man kål på mycket av ledarskitet i terrororganisationerna samt sköt ner inte bare en utan två fullskaliga robotattacker från Iran.

I Syrien blev Assad-regimen avsatt under relativt oblodiga former, ungefär som i Afghanistan några år tisigare, dvs militären och ledarskiktet flydde eller gjorde inget motstånd. De som tog över är en slags koalition av olika islamistiska grupper, så återstå att se om det bara är en sekulär diktatur som bytts mot en islamistisk dito, och ifall folkets rättigheter inskränks ännu mer än tidigare, eller om de faktiskt kommer få det objektivt bättre. Man bör åtminstone kunna anta att inbördeskriget går mot sitt slut, ett krig som pågått i snart 14 år och lämnat nära en halv miljon människor döda. Så nog finns det stor anledning att fira, även om det innebär fortsatt diktatur.

I USA vann Trump valet, och 2025 kan således bli ett mycket intressant år.

Kriget i Ukraina rullar vidare utan större geografiska förändringar, annat än att ryssarna långsamt tar mer mark samt att Nordkorea stöttar Ryssland med allt dem kan, till och med soldater. Rysslands militära förluster är enorma, med nästan 10 000 stridsvagnar (som jämförelse kan nämnas att Sverige har 110 stycken, dvs tillräckligt för kanske en veckas motsvarande krigföring) och enligt ukrainska beräkningar över 800 000 man i förluster (sårade, saknade och döda). Det mänskliga lidandet för ukrainas befolkning är ofattbar och även om jag hyser mycket liten medkänsla för ryska soldater (de genomför frivilligt anfallskrig på lukrativa kontrakt) så är det ändå ett onödigt mänskligt slöseri.

Ekonomin

Börsen, åtminstone USA-börsen, gick ju fantastiskt bra under 2024. För egen del landade det på omkring +17%. Det kan jämföras med svenska All share som gick knappt +6%. Men Avanzianens snitt låg tydligen på omkring +16% så uppenbart är att de flesta har störst vikt mot utlandet i sina portföljer, och då troligtvis USA. En stark dollar gav också till följd att man gjorde 10-15% extra avkastning om man hade sina placeringar i USA.

På makrosidan så verkar inflationen hållas i trim och tack vare det har året bjudit på ett antal räntesänkningar. I Sverige har det också blivit lite tuffare tider då alla de icke livskraftiga bolag som fick massa stöd under Covid-krisen nu går i konkurs då de inte kan betala tillbaka de skatteskulder då sluppit hantera fram till nu. Men det handlar primärt om enmansfirmor, dåligt skötta restauranger eller småskaliga byggbolag, så personligen tror jag det är bra att det rensas ut lite. Även om det såklart är trist att det drabbar oss skattebetalare iomed att det alltså är skatteskulder som aldrig kommer betalas. Troligtvis hade det varit bättre att låta dessa bolag gå i konken redan under Covid-krisen.

Privatekonomin gick käpprätt åt ***, med ökade månadskostnader om 6 700kr, och dessutom kring tusenlappen i minskad inkomst (pga föräldraledighet). Men mer om detta i VAD DET KOSTAR ATT LEVA

Min portfölj och måluppfyllelse

Jag hade ju som mål för 2024 att jag skulle amortera ner skulden på portföljen till under 100k kr. Detta lyckades jag med och ligger idag på runt 60k i skuld. Jag har alltså minskat portföljbelåningen med nästan 400 000kr på bara två år. Dessvärre har större delen av den här skuldregleringen kommit från försäljning av värdepapper som haft betydande uppgångar sedan försäljning (tänk magnificent seven i USA). Trots det så känns det ändå bra att ha minskat risken i portföljen.

Mål för 2025 blir att helt bli av med portföljbelåningen. Ursprungligen ville jag detta då räntan på 2% är hög (var ju 0% när jag började med belåningen) men nu mest drivet av att ränteavdraget för den här typen av lån (jag använder kapitalförsäkring) kommer försvinna helt under 2026.

Ett annat mål var att uppnå 100k i sparande på sparkonto. Detta nåddes dessvärre inte, utan beloppet där har näst intill legat statiskt. Jag får återanvända detta målet för 2025.

Det tredje och sista målet var att inte köpa några aktier utan bara fonder. Det gick inte heller, men det har bara blivit tre nya bolag, och jag har dessutom gjort mig av med fler bolag, så man kan iaf säga att det skett en nettominskning gällande ren aktieexponering, både i antal bolag samt totalt värde. Mål för 2025 blir att fortsätta denna skiftning.

Mina köp under året, där insättningar faktiskt inte blev mer än 135k kr. Så majoriteten av alla köp kom från motsvarande försäljningar. Avgifter för courtage och fondförvaltning landade på runt 8 000 kr.

På tal om aktielån

På Avanza så lånar dem ut aktier du har i en KF till blankare. Som tack får man 50% av det blankaren betalar Avanza. Detta har tidigare år kunnat ge ett par tusen kronor, men i år blev det något lägre och jag antar att det var H&M som Avanza fick bäst betalt av blankarna för.

 

Efter försäljning av alla mina aktier i H&M så blev det betydligt mindre utbetalningar för aktielån.

Ja, det fick bli årssammanfattningen den här gången. Önskar oss alla ett gott 2025!

Året som gick 2023

 Ytterligare ett år av krig

Så har vi lagt 2023 bakom oss och vi har redan hunnit avklara omkring en halv procent av det nya året. En halv procent, eller två dagar i fallet av ett år, kan tyckas väldigt föga, och det är det i många avseenden, men det är ungefär det som min portfölj lyckades avkasta under året 2023, mer om det senare.

2023 gav oss ytterligare ett år med krig i Ukraina. Diktaturen Ryssland är fast beslutna om att behålla sina landerövringar och har i princip så gjort under året. Ukraina försökte framåt sommaren sig på en offensiv, men med miljontals minor och kraftigt befästa ryska försvarsställningar så gick det helt enkelt inte att avancera. Kostnaden för Ukraina, både i liv och förstört materiel blev hög. Ryssland å sin sida tar ännu större förluster, uppåt tusentals soldater VARJE DAG, samt tiotalet stridsvagnar och andra bepansrade fordon, varje dag. Men så har de ju en enorm produktionskapacitet och tillgängligt manskap räknas i miljontals. Det ser tyvärr tufft ut för Ukraina kommande tid. Det jag och alla vi som älskar frihet måste hoppas på är att USA och EU kan få tummen ur och se till att leverera den materiel och det stöd som vi har för avsikt att göra, men som på grund av interna politiska stridigheter (Ungern i fallet EU och republikanerna i fallet USA) ännu ej har kunnat genomföras. För egen del har jag skänkt en hundralapp varje månad till frivilligorganisationer som levererar material direkt till de ukrainska soldaterna vid fronten.

 

Försök till rysk statskupp och nya proxykrig

Under midsommaren såg vi en spännande vändning i Ryssland, då Wagnergruppen plötsligt tågade mot Moskva samt ockuperade militära byggnader i Rostov on Don. Man kan anta att panik uppstod hos Putin och hans allierade. Förutom ett tjugotal pansarfordon, ett par helikoptrar och ett spaningsflyg samt kanske ett hundratal dödade ryssar så tog marschen dock slut nästan lika snabbt som den börjat. Ledaren för Wagner gav upp, och blev ett par månader sedan mördad genom en iscensatt flygkrasch. 

Vi fick också se statskupper i de afrikanska länderna Niger och Gabon samt över kuppförsök i Gambia och Guinea, allt troligtvis orkestrerat av regimen i Kreml, allt för att försvaga väst. Vi fick även ett ohyggligt terrordåd i Israel där över tusen civila mördades, torterades och tillfångatogs. Detta ledde såklart till ett krig mot Gaza, som än idag pågår och riskerar att dra in hela Mellanöstern i ett storkrig. Det finns väldigt mycket som pekar på att Kreml även dirigerat detta då kriget starkt gynnar ryska intressen.

På hemmafronten

Här hemma har vi brottats med en enorma gängkrig med massvis av skjutningar och bombningar av hus, i flera fall har helt oskyldiga skadats och dödats, senare delen av året var dock något lugnare, enligt vissa bedömare på grund av att gängen medlat mellan varandra. Vi fick se ett antal koranbränningar av en asylsökande irakier vilket retade upp den muslimska världen så att svenska varor bojkottades, svenska ambassader attackerades, terrorhotnivån i Sverige höjdes och svenska fotbollssupportrar blev mördade ute i Europa.

Turkiets och Ungerns diktatorer har fortsatt nekat oss NATO-medlemskap, vilket varit riktigt läskigt med tanke på världsläget. Under de sista månaderna av året slöts dock ett försvarsavtal med USA direkt, vilket gör att vi försvarstekniskt redan kan sägas vara medlemmar i NATO, så Erdogan och Orban har få fortsatta incitament till att fortsätta bråka.

Tidöpartierna

Vi har ju haft ett helt år med vår nya regering, men revolutionerande lagändringar och styrning har tyvärr lyst med sin frånvaro. Under 2024 kommer några på handen räknade nya lagar, som bl.a. innebär att myndigheter lättare ska kunna beslagta smycken, värdesaker och pengar från kriminella samt att man ska kunna belägga vissa med besöksförbud inom vissa zoner, men detta är i min mening som att kasta ägg på ett framrusande tåg, effekten lär bli därefter. Något positivt som de iaf verkar satt i rörelse är att vägen till ny kärnkraft iaf så smått har börjat krattas. Men här behöver de öka takten ytterligare. Elpriserna har bekvämt nog varit avsevärt lägre under 2023 än vad de var under 2022, men bristen på el är skadligt för svenskt välstånd på sikt, när industrisatsningar och liknande inte kan verkställas då kraften saknas i ledningarna.

Ekonomin och räntan

Året blev verkligen räntehöjningarnas år, eller kanske "the mother of all rate hikes". Vi gick in i året med en styrränta på 2,5% och vi avslutar året på 4%. Vilket summerat ger att vi på lite drygt 18 månader gått från 0% i ränta till 4%, och det i sin tur har gett att bolån gått från runt 1% till 5%, alltså en höjning på 400%. Räntekänsliga branscher såsom fastighets och byggbranschen har haft det riktigt tufft på börsen under året.

Inflationen har tuggat på, men i mycket lägre takt än under 2022. Runt 6% har den legat på under året i Sverige, ännu lägre i resten av världen. Men med nominella löneökningar på i snitt omkring 4% så har vi ändå alla blivit rejält fattigare, speciellt då som inflationen även förra året var väldigt hög.

Min privata inflation per övergripande segment. Boende, bil och mat är relativt statiska poster mellan åren och ändringar där speglar ganska väl prisinflationen. Nöjesinflationen beror istället snarare på livsstilsinflation :).

 

Räntehöjningarna har på ett privat plan påverkat min ekonomi genom att bolånekostnaden samt leasingkostnaden för bilen ökat med i pengar ca 2 800kr/mån. Då vi är två som delar på kostnaden så är det i grundutförandet omkring 5 600kr mer som ska ut ur hushållskassan varje månad, bara för att täcka upp ökade räntebetalningar. Under 2024 kommer det tyvärr bli värre, för oss iaf. Detta på grund av att 50% av bolånet fick nya villkor (gick från 1% ränta till 5%) från september månad, så vi har alltså haft en ganska stor räntekudde att luta oss mot under större delen av året. Inte så under 2024.

Lite mer detaljerade utgiftsposter i min ekonomi samt förändring gentemot 2022. De flesta statiska poster såsom livsmedel, bredband&telefoni, streaming, kommunala avgifter osv visar runt 7% i prisökning vilket stämmer någorlunda med officiell statistik.

Ekonomin i stort verkar dock må bra, både i Sverige och i resten av världen, även om ett par banker i USA gick i konkurs under början av året. Något som kostade pensionssparare i Alecta tiotals miljarder kronor i förlorade värden. Credit Suisse blev också räddade (utköpta) av UBS. Men sedan ebbade bankkrisen ut för den gången. Kina har det kämpigt och brottades under året med en kraschad fastighetsmarknad samtidigt som fler och fler företag väljer att flytta produktion från Kina, eller iaf inte bygga ny produktion i Kina. Handelskrig med USA trappades upp. Indien spås få en stor del av framtida produktionsinvesteringar istället.

En notering, som jag nog aldrig tidigare sett är att jag i år faktiskt fått några kronor i ränta på mitt lönekonto.

Börsen

 

Det har varit en rejäl bergochdalbana. Upp 10%, sedan ner 15%, upp igen och sedan 16% minus för året för att de sista par månaderna ta ett megaskutt och sluta på +17% för Stockholm och +24% för Dow jones. Många techaktier såsom Alphabet, Microsoft, Meta, Amazon osv har sett 50 upp till flera hundra procents ökningar. Tesla rusade 150%, Nvidia 250% och även bitcoin gick omkring 150%.

Mitt katastrofår på börsen

Med stor vikt mot biotech och fastigheter samt småbolag överlag så har mitt börsår varit en total katastrof. Från att ha toppat på omkring 11% plus i februari, till att som värst ligga på minus 12%, så slutade året på mesliga +0,64%.

Utveckling min portfölj kontra OMX all share inkl. utdelning

 

Jag berättar om en del av orsakerna till den dåliga prestandan i mitt tidigare inlägg men ett par kraschade förhoppningsbolag, tillsammans med kraschade fastighetsbolag, ihop med att Bayer (mitt största innehav) nu ligger på ATL (all time low) ihop med krascher i Telia, Ericsson, Sinch, Embracer, PEAB med flera gör att det blev ett riktigt skitår.

Jag var också ganska aktiv under året och  med genomsnittsinsättningar på 21k kr/mån så syns att jag köpt och sålt i ganska mycket högre utsträckning än vad som vore fallet om man bara köpte nya fondandelar (som rekommenderas för nybörjare, och idioter som jag själv :)).

Försäljningar under dec primärt Amazon, Meta, Alphabet och ABB. Betalade av på portföljbelåningen samt köpte lite Nibe och Hexatronic.

 Omsättning, avgifter och utdelningar

Omsättning på Avanza landade på 1 003 449 kr. Avgifter (ränta, courtage samt skatt), vilket kan liknas vid förvaltningskostnad, landade på 26 116 kr. Utdelningarna kom in på 65 016 kr, vilket var en minskning med omkring 11%.

På det professionella planet

Ett par månader före sommaren så bytte jag efter tre år arbetsgivare. Det har inte riktigt spelat ut sig så som jag hade önskat rent professionellt. Tycker inte att jag utvecklats speciellt mycket, men jag trivs bra med arbetskamraterna och har gott om tid för prokrastinering. Även om jag ju faktiskt trivs bra med att bara vara så hoppas jag ändå att 2024 bjuder på mer utmaningar i yrket. Det hade varit kul att känna glädje över att det är måndag, och inte bara känna tristess.

Målsättning 2024

Jag ska sätta några konkreta mål för mig själv under 2024 när det gäller investeringar och sparande.

1) Amortera av portföljbelåningen till <150 000kr (den ligger på över 200 000kr f.n.)

2) Utöka sparbufferten på sparkontot till >100 000kr (ligger på omkring 70k kr f.n.)

3) Köpstopp på aktier, endast köpa fondandelar.

Det svåraste blir nog #3, då det även var något jag hade som mål för 2023, men året slutade ändå med omkring 60% av köpen gjorda i aktier, och resterande 40% i fonder. Detta behöver justeras till 100% fonder. då det är enda sättet som jag kan börja bygga en hållbar portfölj, givet min historik.

Året som gick 2022

 Ett tragiskt unikt år

Så var ännu ett år i livskalendern avklarat, och ett nytt tar vid. Dags att sammanfatta året som präglats av makrohändelser.

Året började med nedgångar och redan innan januari var avslutat så var börsen ner över 10%. Kan inte säga att jag minns om nedgångarna drevs på av något särskilt, annat än kanske de extrema uppgångar som vi hade haft de tidigare åren. Det tillsammans med stigande inflation och såklart ett eventuellt krigshot i Europa drog väl ner humöret rent generellt. Själv, och många med mig, såg det dock bara som en liten tillfällig sättning och själv satte jag in ytterligare 30k i depån som handlades för. Då sentimentet absolut indikerade höjda räntor till följd av högre inflation (något som Riksbanken bara några månader tidigare, under hösten 2021 menat var övergående och räntorna skulle tidigast börja höjas under 2024) så sålde jag av en stor marginalposition i SBB D på ca 207k kronor under januari månad. En position jag gått in i under början av året tidigare som en form av "gratis pengar" position där räntan på lånet (< 2%) tillsammans med utdelningen från D-aktien på 8% ju gav ett arbitrage om +6% per år, vilket alltså skulle bli omkring 12 000kr per år i reda pengar. Och vad skulle väl kunna hota en sådan placering?

Maktgalna gamla gubbar

Konstnärs illustration över Rysslands krig mot Ukraina

Det var mycket snack om massansamlingen av ryska trupper längs gränsen mot Ukraina, redan under vintern 2021. En maktdemonstration eller en förestående invasion? Personligen kunde jag inte drömma om att Putin skulle beordra ett fullskaligt anfall. Som jag såg det så var det en styrkedemonstration. Man stationerar inte hundratusentals soldater och genomför övningar i flera månader, för hela världen att se, för att sedan, efter att motståndaren hunnit förbereda sig, faktiskt gå till anfall med marktrupp. Det kändes så urbota dumt, såhär korkad kan ingen vara, och sannerligen inte Putin. Han är ju en smart person, det var iaf intrycket jag hade fått fram till dess. Hur som haver, det skulle i början av februari vara vinter OS i Kina, och ett anfall (som jag tänkte skulle vara mycket begränsat, kanske endast lite trupp i redan ockuperade Donbass) skulle komma tidigast efter att OS var slut. 

Under de sista veckorna innan anfallet så matades vi konstant av ny information, troligen från USA/CIA som i princip sa att ett fullskaligt anfall nästan var garanterat. Vi fick höra att Rysslands militära blodreserv flyttades till området, mer materiel, ännu fler trupper. Om det hade varit galenskap att attackera förut så kändes det väl ändå nu som om det i bästa fall vore ren idioti. Vi fick även höra att samtal fördes för att undvika krig och att det gick framåt. Dagen efter att OS var avslutat så skrev Putin på ett dekret som innebar att Donbas och Luhansk erkändes som självständiga stater. Sedan var karusellen igång. Duman tar emot förfrågan om militär hjälp från de nyutnämnda självständiga staterna. Och så några dagar innan anfallet så rapporterades om omfattande cyberangrepp mot Ukraina. Såhär i efterhand så fanns verkligen alla tecken där, hur jag INTE kunde begripa att ett anfall skulle ske när som helst och därmed inte sålde mina Rysslandsfonder är nästan ett mysterium. Men jag trodde nog fortfarande på en begränsad operation som snabbt skulle blåsa över.

Natten den 24e februari kom så anfallet, och det var i full skala. "Totalt krig", som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte det till Frankrikes president Macron i ett telefonsamtal som senare offentliggjordes.

Handeln för alla rysslandsfonder stoppades efter den 25e februari. Trots detta lyckades jag köpa för ytterligare 1000kr i en av mina rysslandsfonder. När jag egentligen skulle ha sålt hela innehavet.

Sedan den dagen har jag varenda dag följt trådarna på Reddit, olika mediers bevakning samt givetvis Lars Wilderängs eminenta rapportering. Och den respekt som jag tidigare haft mot både Putin, Ryssland och det ryska folket är totalt bortblåst. Det här kriget har verkligen visat vad det är för land och folk. Det är bara banditer och hjärntvättade nyttiga idioter hela bunten.

Putins ambition var att ta över hela Ukraina på några dagar och återupprätta en dröm om ett ryskt imperium eller storvälde som ingjuter respekt i resten av världen. Istället har den ryska militären malts ner till grus, hela den civiliserade demokratiska världen är anti-Ryssland och Rysslands maktposition och politiska inflytande har aldrig varit på en lägre nivå. 

Kriget pågår alltjämt och varje dag dör hundratals soldater och tusentals såras på båda sidor. Miljontals ukrainare lever på flykt, tiotusentals har dödats och lemlästats. Som med de allra flesta krig genom historien så startas de av maktgalna gamla gubbar med sinnesrubbningar. Med det lämnar jag det ryska anfallskrigets makrohändelse.

Inflationen

Årets andra stora makrohändelse är den skenande inflationen. Vars like vi inte sett sedan 1981. Framförallt är det energi och livsmedel som skjutit i höjden men ökningarna har skett inom alla sektorer. PPI har sett ökningar på +20% under året, för KPI var den +11,5% i november. Och då ska man ju komma ihåg att vi redan under november 2021 hade inflation på omkring 3,6%. Den egna lönen har givetvis inte sett några ökningar av denna magnitud utan det blev faktiskt inte ens +3% vid sommarens löneförhandling. Så man har tappat långt över en tiondel av den köpkraften man hade sommaren 2021. Även om inflationen skulle bli 0% framöver så skulle det med nuvarande löneökningstakt ta fyra-fem år bara att komma tillbaka till den nivån som rådde för ett och ett halv år sedan. I verkligheten kommer det troligtvis ta ännu längre tid.

Räntan

Den tredje makrohändelsen under 2022 är tveklöst räntan, som såklart hänger ihop mycket med inflationen. För när inflationen drar så måste enligt ekonomins naturlag även räntan dra åt samma håll.
För rösta gången sedan 2014 fick vi i april en styrränta på över 0%, och i dagsläget är den på 2,5%, vilket om man ska räkna procentuell förändring blir väldigt mycket :). Men för att inte jobba med oändligheten så kan vi låtsas att vi inte haft nollränta utan att den var på 0,5%. Då har vi fått en ränteökning på 500% under året.

Ett decennium av nollränta är alltså till slut till ända. Detta har absolut märkts i egna plånboken då halva huslånet behövde läggas om i höstas, då till en tre gånger så hög räntekostnad som åtnjutits tidigare fem år. Nästa år kommer den andra halvan behöva läggas om, vilket såklart minskar konsumtionsutrymmet märkbart (även om det för egen del bara innebär minskat sparande, men det tänkbara konsumtionsutrymmet minskar iaf).

De exakta effekterna på samhällsekonomin som vi får när vi nu går in i en ny ränteera kvarstår att se, men Riksbankens mål är såklart att det ska innebära kraftigt minskad konsumtion, och att det i sig ska verka inflationsdämpande.

Alla tunga smällar på en gång

Det här året har varit det tyngsta året någonsin för mig på börsen. Jag fick visserligen känna på finanskrisens långa nedgång, men då hade jag inte så mycket kapital inne. Och Covid-kraschen var så snabbt över att man knappt han reflektera över den. Men 2022 har varit starten på ett skifte, och inte bara har det varit ett dåligt börsår. Räntan har chockhöjts, vilket påverkar privatekonomin. Värdet på huset har sjunkit vilket ger en negativ sinnesbild. Som om inte allt detta vore nog så ökar priserna för att leva, priserna på varor och tjänster, i den högsta takten sedan 80-talet. Och skillnaden då mot nu är att då följde lönerna med, det gör dem INTE nu, iaf inte för mig, och inte ännu. Det enda positiva i kråksången är att vi inte drabbats allt för hårt av de galna elpriserna, tack vare bundet elavtal.

Nästan -30%, vilket motsvarar nära på 900 000kr. Som vanligt mycket värre/sämre än börsen i helhet.

 Så 2023 kan omöjligt bli ett värre år än 2022, tänker jag mig.

Handel under året

Utan att verifiera så tror jag att jag under 2022 satt omsättningsrekord i min handel, med över 1,6 miljoner kronor i omsättning, varav jag köpt värdepapper för nästan en miljon kronor under året.

Insättningarna var synnerligen höga i februari tack vare en bilförsäljning samt att jag förde över hela sparkontot. Alldeles för tidigt i nedgången såklart.

Det enda positiva under året är väl att utdelningarna satt nytt ATH, med +25% någonting från föregående år.

De nio största inköpen av aktier under året var enligt nedan. (Nio största då plats 10-18 i princip är samma summor med bara några hundralappars differens).

1) SBB B - 64 000kr
2) Ericsson B - 47 000kr
3) Alphabet A/C - 45 200kr
4) Investor B - 39 600kr
5) Sinch - 39 500kr
6) H&M - 36 000kr
7) SSAB B - 34 300kr
8) Amazon - 29 000kr
9) TietoEvry - 27 500kr

Av dessa är det bara SSAB, Tieto, H&M och Investor som gett positiv avkastning sedan köp.
På säljsidan visar jag de fem största posterna som sålts under året:

1) SBB D - 207 000kr på 30kr
2) Tethys Oil - 69 000k på 78kr
3) Nokia - 47 500kr på 50kr
4) Tele 2 B - 55 000kr på 128kr
5) Traton - 42 000kr på 198kr

Har inte utrett exakt vad som köptes vid försäljningarna men minns iaf att hela likviden från Nokia gick till att köpa Ericsson (minus 25%). Likvid från Tethys gick till Avanza bank samt ABB, de är iaf på plus. Likvid från Tele2 gick till H&M, Sinch och Embracer. Och från SBB Ds försäljning köptes bl.a. Amazon, Netflix, Roblox, Meta, Alphabet, SBB B. Det mesta av de har gått ner betydligt mer än vad SBB D gjort så var nog en misslyckad spridning.

 Totalt courtage för årets affärer landade på 3071 kr.

Årets trade, i procent räknat iaf, var Unity, som gav en vinst på omkring 65%, vilket i pengar blev ca 10 000kr. Tänkte först att det skulle vara en långsiktig investering, men lyckades köpa in mig under sommarbotten och efter +65% uppgång efter bara någon månad så stängde jag positionen istället. Kan mycket väl hända att jag går in igen under 2023.

 Må 2023 bringa oss lycka!

Året som gick 2021

 Summering börsåret 2021

Ja vilket år vi hade.

Coronapandemin fortsatte att svepa sin slöja över samhället med ömsom borttagningar av restriktioner och ömsom nyinförda restriktioner, införande av covidpass för restaurangbesök och annan galenskap. Vi hann iaf med flertalet restaurangbesök och konserter och föreställningar under sommaren och hösten då coronaläget såg ljust ut. Det var härligt att kunna gå ut igen och få lite kulturpåfyllning. Någon utlandsresa blev det dock inte och vi räknar nu tre år sedan senaste utlandsresan (de senaste 12 åren dessförinnan har vi gjort MINST en utlandsresa per år).

Jobbmässigt så var det hemarbete under hela våren. Sommaren tillbringades inom Sveriges gränser. Efter sommaren och under hösten/vintern har vi haft hemarbete/kontorsarbete ungefär 50/50. Det finns en viss charm eller social effektivitet i att möta kollegorna på kontoret, även om jag faktiskt trivs allra bäst med hemarbete. På det privata planet så har familje och vänträffar återgått till det normala. Även föräldrar (de äldre) har vi kunnat träffa som pre corona under 2021.

I övrigt har det varit ett ganska ordinärt liv i den privata sfären samt jobbmässigt. Så till Börsen.

Årets resultat

Börsens breda index avkastade REKORDHÖGA 40%. Bästa året sedan 2009, då vi återhämtade oss från finanskrisen. Tyvärr gick det (igen) mycket sämre för envar än för index, eller ens medelavanzianen. 

Att avkasta knappt 12% ett år då OMX30 avkastar 29% och breda index (inklusive utdelning) avkastar nästan 40% kan såklart inte vara annat än ett misslyckande. För knappt två år sedan satte jag upp ett automatiskt fondsparande för sambon och det visade på över +30% avkastning under 2021. Hon har loggat in EN gång under året, och det var när vi skulle summera utvecklingen :). Samtidigt som jag själv loggat in i princip varenda vardag under hela året, ibland flera gånger per dag.Med facit i hand hade jag alltså tjänat flera hundra tusen kronor om jag då för två år sedan sålde alla mina innehav och bara köpte samma fonder som jag satt upp i sambons månadsspar...Men! Det hade givetvis inte varit lika roligt. För mig är börsen en hobby, jag gillar att logga in varje dag och se värdeförändringarna dag för dag. Ibland +35k, ibland -151k vilket visades den 6e maj. Det var årets sämsta dag för mig.

Köp och sälj under året

Min hobby är att köpa och sälja aktier, läsa bolagsrapporterna, gissa mig till vad värderingen BORDE vara osv. Köp under året summerade till strax under 1 300 000 kr. Och sålt till strax under 800 000kr, alltså en omsättning på omkring 2,1 miljoner kronor. Köpen per månad fördelades enligt nedan:

Totalt gjordes 168 köp och 33 sälj-transaktioner under året.

Det kan tyckas ironiskt att jag köper och säljer såpass mycket då jag VET och även i tidigare blogginlägg redogjort för att bästa strategin bevisligen är att bara köpa indexfonder och sitta på innehavet, men att lyssna till sin egen predikan är bland det svåraste som finns. Jag har visserligen försökt att vika om nysparandet till breda fonder, men summa summarum för 2021 är att endast omkring 40% av nysparandet åkte in i fonder. Resten blev handplockade aktieköp.

Det ska påpekas att de flesta aktieinköp under året som varit helt nya bolag har gett positiv avkastning, medan nästinstill samtliga köp som varit i befintligt ägda aktier gett negativ avkastning (den klassiska fällan). Även om de nya gått positivt så har de nog ändå inte tillsammans summerat till +40% som börsen i helhet, även om vissa innehav faktiskt gått riktigt bra, såsom Investor som gav över +50% (nytt tillskott till portföljen för övrigt) och  Nitro games som gav över 120% innan jag sålde av hälften av innehavet, resterande hälft ligger i dagsläget på omkring +65%.

Nya innehav (som fortfarande innehas) under 2021:
Tele2, Nitro Games, Investor, Auriant Mining, Evolution, Plejd, Volvo B, Nanocap Group, Ultimovacs, SBB, Peab, Neonode, IBM, SSAB, MTG, Kopparbergs, Kinnevik, Paradox, Activision Blizzard. Av dessa är det faktiskt bara Auriant Mining och Volvo B som ligger på minus sedan köp.

Längre innehav som under året totalt avyttrats:
ABB, Artificial Solutions, Unibap, Nordea, Follicum.

Givetvis fortsätter min otur att hemsöka mig och samtliga innehav utom Artificial Solutions och Follicum, har gått upp +15 till +40% efter avyttring. Just i Unibaps fall så hade innehavet (om jag behållit det tills idag) varit värt omkring +80k kr mer idag än när jag sålde det. Jag verkar ALDRIG lära mig, haha. 

Jag har undvikit swingtrades, men lyckades faktiskt göra omkring +50% på Gamestop under en dag i början av året då hypen var som värst. Dock var det endast på omkring 25k kr investerat kapital. 

Dåliga investeringar under året

Sämsta investeringen, procentuellt sett, var att att jag köpte ett hävstångscertifikat i powercell (omkring x3 i hävstång). Insats omkring 25k. Powercell-kurs vid inköp omkring 175. Kursen gick upp ganska bra i början och jag låg omkring +85% på investeringen som bäst, sedan gick det neråt och stoploss för certifikatet var 136kr (för powercell-aktien) vilket tyvärr nåddes en intradag i oktober, så produkten knockades, som det heter, och 90% av satsat kapital förångades.Surt, med tanke på att kursen för powercell på samma dag stängde över knockout, och därefter legat ganska stabilt på en positiv nivå. Köpet var min respons på en större förlust som gjordes i början av sommaren. Min plan att återhämta förlusten, tyvärr blev det istället dubbel förlust, shame on me.

I reda pengar var följande mina tre största sänken under året;

Follicum har jag skrivit om i tidigare inlägg, och totalt (sedan köp) så kan förlusten summeras till över 150k kr. Ska man räkna från potentiellt värde vid topp så är det omkring 250k. Aktien är nu helt avyttrad och det blev ett sorgligt slut efter över sex års innehav (ägt och köpt på mig sedan IPO 2015). Saniona är ett annat sorgebarn som jag ägt sedan mitten av 2015 och ackumulerad förlust (visserligen ej realiserad) uppgår i dagsläget till omkring 160 000 kronor. Så här krävs flera hundra procents uppgång för att nå break even. Cantargia är inte en lika tråkig historia då jag faktiskt sålde av en hel del av innehavet på toppen i slutet av 2020, och totalt sett (ägt sedan 2017) så ligger jag ändå omkring +45% med nuvarande innehav. Men hade jag sålt rubbet 2020 hade jag såklart haft ytterligare 72k i kassan... Som synes var det inget bra år för Biotech!

Insättningar och utdelningar under året

Totala nettoinsättningar under året summerade till exakt 18 000 kr per månad i genomsnitt. Utdelningarna var på  lite drygt 5 000 kronor per månad i genomsnitt. Jag har av integritetshänseende maskat ut utvecklingen i kronor.

Strategi för 2022

Då jag under året 2021 fyllt på till och från i några av mina sänken så är strategin för 2022 att inte tillföra en endaste krona (förutom om det blir NE, vilket det lär bli :)) till de fem innehav som gått sämst under 2021. Istället kommer jag fylla på de nya innehaven som visar på positiv utveckling (vilket för närvarande är 18st). Utdelningen under året ska jag sätta in i fonder.

Året som gick 2020

 Året 2020 började som vilket år som helst. Börsen fortsatte upp och nådde nya höjder ett par månader in på året, för egen del var det en uppgång på omkring 8%, innan den svarta svanen dök upp. Man hade ju hört om ett nytt virus i Kina i slutet av 2019, och under början av 2020 så fortsatte nyhetsrapporteringen med att enstaka fall dök upp världen runt. Nya virus uppstår ju titt som tätt i den här delen av världen. Om vi bara ser till coronavirus så hade vi SARS år 2003 och sedan MERS år 2012. Så de flesta, mig inklusive tänkte väl att det inte var någon "big deal" även den här gången. Men oj så fel vi fick. 

 Pandemins påverkan på samhället

I början av pandemin visste vi ju inte riktigt hur brett det nya viruset skulle slå, hur farligt var det, hur smittade det osv. Tidigare coronavirus som SARS hade 10% dödlighet bland smittade och MERS över 30%. Jämför det med vanlig säsongsinfluensa (förkylning) som ett dåligt år har en dödlighet på 0,2%. Av de som bekräftats smittade med Covid19 så är det globalt omkring 2% som avlidit som direkt eller indirekt följd av viruset. Givetvis är antalet som ej testats men ändå blivit sjuka och sedan tillfrisknat mycket stort så den verkliga dödligheten i populationen går ännu inte att beräkna, men ligger troligtvis mellan 1%-0,5%.

När det väl stod klart att detta var en pandemi och att viruset hade en relativt hög dödlighet så sattes åtgärder in som man knappt kunnat drömma om ett år tidigare. I Kina så svetsades dörrar hos smittade igen, Italien satte hela städer i militär karantän, i princip all flygtrafik i världen stoppades, gränsen mot våra nordiska grannar stängdes, alla konserter ställdes in, pubar, barer och köpcentrum fick stänga. I Sverige var visserligen restriktionerna till en början inte lika hårda. Man fick inte gå på konsert eller bio eller dricka alkohol efter klockan tio på kvällen på krogen, och vartannat bord på restaurangen skulle vara tomt från gäster. Men att trängas i kollektivtrafiken eller på Gekås var tydligen helt okej.

 

En bit in i mars började paniken och folk började även här i Sverige att hamstra varor från butikerna. Toapapper var särskilt eftertraktat, och ja man vill ju inte vara utan papper när man gjort nummer två så även vi köpte på oss en bal trots att vi hade en oöppnad hemma sedan tidigare.

 

Ett öde Times Square.

Samtidigt som underhållning, resande, fysisk shopping och fabriker stängde ner världen runt så började stödpaketen att hagla. I USA var det över 40 miljoner arbetslösa framåt senvåren, och då de saknar Sveriges system för arbetslöshetsförsäkring så klubbades ett stödpaket på över tre tusen miljarder dollar som bland annat gav "låginkomstfamiljer" (vi snackar en årsinkomst under $150 000, så med svenska mått mätt snarare en medelklassfamilj) en direkt utbetalning på 3 600 dollar samt att alla som blivit av med jobbet fick en form av federal arbetslöshetsförsäkring på $600 per vecka (oavsett tidigare lön), utöver eventuell egen försäkring och det som deras delstat ger (i medeltal $340 per vecka). Nu står ju inte längre dollarn i 10 kr så som den gjorde då, men nog var det en schysst nivå, faktiskt såpass schysst att debatten under sommaren handlade om att många som nu var arbetslösa och tidigare jobbat inom serviceyrken hade MER pengar att röra sig med än när de jobbade.

 

Arbetslösheten nådde omkring 15% i USA när turismnäring, event och restaurangnäringen kollapsade.

Utöver stöd till individer så genomfördes enorma skattelättnader för företag och stora satsningar på sjukvård. Här kan du läsa om hela paketets innehåll.

Senare under året kom ytterligare ett stödpaket på omkring 900 miljarder dollar, som även det innehöll en direkt utbetalning till varenda folkbokförd amerikan på $600 samt fortsatt extra arbetslöshetsutbetalning, fast nu sänkt till $300 extra per månad från tidigare $600. Man la även sju miljarder dollar på utbyggnad av bredband. En mycket blygsam satsning i sammanhanget, tycker iaf jag. Mer detaljer om detta höstpaket går att läsa här.

I Sverige fick vi också kraftiga stödpaket, på över 300 miljarder kronor, bland annat infördes ett så kallat permitteringsstöd som innebar att staten tog 60% av företagens lönekostnader samtidigt som personalen kunde gå ner till 20% arbetsvecka. I princip innebar det att många företag lät majoriteten av sin personal gå hemma, arbetsbefriade med 90% av lönen. Hundratusentals arbetstagare fick alltså plötsligt ledigt från arbetet och kunde pyssla med annat. Samtidigt gjordes "förbättringar" i A-kassan så att även de som valt att inte vara medlemmar nu skulle vara berättigade till full ersättning ändå. Vi som varit medlemmar, aldrig nyttjat och betalat försäkringen i tiotals år fick istället en höjning av avgiften samtidigt som ersättningsbeloppen höjdes. Staten tog över sjuklöneansvaret och karensdagen avskaffades partiellt.

Flera av mina grannar var nu hemma hela dagarna och det började byggas verandor och renoveras invändigt. Jag var själv och besökte bygghandeln vid några tillfällen under senvåren och det var verkligen packat med kunder. Själv blev jag dock inte permitterad utan vi jobbade på som vanligt, så jag fick inte njuta av någon tidig semester. Dock märktes det i kollektivtrafiken och inte minst vid lunchrestaurangen att något extraordinärt hade hänt. Mot sommaren var det kanske en tiondel så många som reste kollektivt som normalt, på uteserveringarna syntes däremot inte krisen av under sommaren. Efter sommaren har även mitt jobb, precis som en stor del av världen, övergått till hemarbete och digitala möten.

 

Vad gör man när man är ledig från jobbet med full lön och det råder pandemi? Man tar tag i det där byggprojektet så klart!

 

Jag har än idag en bekant som jobbar inom eventnäringen som är arbetsbefriad med full lön. Hen har alltså haft "semester" i nu över sju månader. Detta är i kommunal regi så hen har väl haft tur antar jag. Inget privatägt bolag hade väl behållit oproduktiv personal så länge... Kan ju erkänna att jag är en smula avundsjuk, men hemarbete är faktiskt också ett privilegium, som jag trivs mycket bra med.

Även Europeiska unionen har ju såklart kommit med stödpaket, på nära två tusen miljarder euro. Det inkluderar dock stora satsningar på grön energi och en stor del av pengarna är lån som man tänker ska betalas tillbaka. Detta är väl anledningen till varför dollarn tappat omkring 16% av sitt värde mot kronan sedan mars 2020, samtidigt som euron "bara" tappat omkring hälften så mycket under samma period.

Börsåret 2020

Det var sannerligen en berg och dalbana. Året började som sagt med en uppgång på nästan tio procent, för att därefter vända skarpt nedåt. Jag måste erkänna att trots att man förlorade stora summor pengar varje dag så var det fascinerande att följa nedgången.

 

Såhär såg nedgången ut från toppen till botten för egen del.

 

Den 12:e mars kom en rejäl sättning på världens börser. Stockholm tappade nästan 11% och för egen del blev jag lite drygt 200 000 kronor fattigare på en enda dag.

En vecka efter den historiska kraschen så handlades den norska kronan till rekordlåg kurs, på 85 öre. Hade jag haft likvider hade jag köpt DNB eller någon annan norsk aktie, men kontot var tyvärr helt tomt.

Alla stängda fabriker, flyg på marken och hemarbete, innebar att efterfrågan på olja minskade dramatiskt, och den 20:e april så var priset på olja för en kort stund negativt $37 per fat. Man fick alltså betala för att bli av med oljan.

 

Den 23:e mars, med en nedgång i portföljen på 34%, flera årslöner utraderade och inga pengar att köpa för på kontot så vände det. Och uppgången var lika plötslig som nedgången. -34% i mars följdes av en uppgång på 61% fram till den 31:e december.

Jag förde över det lilla jag hade från sparkontot (omkring 120k kr) och bottenfiskade lite BMW, EQT, H&M och Swedbank precis på botten. Tyvärr sålde jag av både EQT och BMW alldeles för tidigt och köpte istället Bayer nästan på toppen. Så den "traden" ligger på +- 0 i dagsläget. Såhär i efterhand så skulle man satsat allt i Tesla istället, haha. Då hade mina 120k idag varit värda 883 000, inklusive dollarförsvagningen.

Summering av året

Trots ett år med inställda evenemang och sociala tillställningar samt berg och dalbana på börsen så var 2020 utan tvekan det absolut roligaste året rent investeringsmässigt. Känslan att se -200 000 kronor på kontot ena dagen, världspanik och domedagsprofeter, för att några veckor senare se saldot öka med flera månadslöner dag för dag, ja det är en väldigt speciell och härlig känsla, som får en att leva lite extra. 

Jag hade givetvis inte varit lika munter om året slutat på -34%, men jag kan inte minnas att jag ens för en sekund, även då det såg som allra mörkast ut tänkte att jag skulle sälja allt och gräva huvudet i sanden. Istället försökte jag på alla sätt få fram pengar som jag kunde köpa för. Jag avslutade till och med ett gammalt HSB bospar-konto (12 000 kronor) genom att personligen besöka ett bankkontor, bara för att få loss lite pengar att kunna investera. Och det slutade ju till och med att jag länsade sparkontot och köpte innehaven enligt ovan bild, vilket såklart var ganska riskfullt.

Såhär i retrospekt är jag mest irriterad och ledsen över att jag inte köpte teknikaktier såsom Tesla eller FAANGM som gått vansinnigt starkt under pandemin. En apa kunde ju förstå att dem skulle gå bra. Speciellt Tesla var jag väldigt sugen på att köpa just under april efter att ha läst en bok om Elon Musk och hans entreprenörskap, men jag tyckte den såg dyr ut, och då hade den dessutom redan stigit omkring 100% från botten. Jag har tyvärr svårt att köpa efter magkänslan och det är något jag ska behandla i framtida inlägg. Men för att sammanfatta året så slutade jag på +26%. Det är ändå med mina mått mätt ett väldigt bra år!

Lyckades du bottenfiska några bolag?