Kostnaden för villalivet

 Det är dyrt att bo i äldre hus, eller?

 Det här blir ett inlägg som klargör vad det faktiskt kostar att bo i ett "begagnat" hus. Jag utgår från min egen bostad. En tegelvilla med källare byggd under mitten av 70-talet med direktverkande el som uppvärmning (elelement, luftvärmepumpar (luft/luft) och eldstad).

 

Det finns fyra olika boendeformer i Sverige. Vi har hyresrätt, bostadsrätt, äganderätt (vilket nästan alltid innebär en villa eller radhus) samt specialbostäder (speciella bostäder för exempelvis studenter, äldre, funktionshindrade).

 

Det absolut vanligaste är att man äger sitt boende, dvs att man bor i villa (39%) eller bostadsrätt (23%). Endast en dryg tredjedel av alla hushåll, eller 31% för att vara exakt, bor i en hyresrätt. Om man vill optimera sina utgifter. Hur ska man då bo? I hyrd lägenhet, köpt lägenhet eller är det villa som gäller? På den frågan finns inget absolut svar, men jag ska försöka grotta i det hela så får vi se vad vi landar i. Min utgångspunkt blir ett hushåll om två vuxna samt barn, så storlek på boendet därefter.

 Jag har gjort en sammanställning över vårt hushålls utgifter relaterade till villalivet sedan vi köpte vår nuvarande bostad, vilket nu är nio år sedan.

 

 

Typisk svensk sjuttiotalsvilla

Till att börja med, anskaffningskostnad! 

 En hyresrätt har 0 kr i anskaffningskostnad (om vi bortser från svarta hyreskontrakt).

 

En bostadsrätt kan kosta lite vad som helst beroende på läge och skick, men generellt kan man räkna med att en bostadsrätt är mellan 30-60% billigare i inköp än mostsvarande äganderätt, sett till pris/kvm. Det är dock en grovhuggen regel och i många fall, exempelvis citykärnor, där motsvarande villor saknas, kan lägenheter ofta kosta dubbelt så mycket i inköp per kvm än motsvarande villor (i närområdet).

 

En genomsnittlig villa i Sverige kostar omkring fyra miljoner kronor att köpa. Även här finns dock stora lokala och regionala skillnader. I Stockholm kostar exempelvis genomsnittsvillan snarare sju miljoner kronor och i Jokkmokk runt 1,5 miljon kronor. Men låt oss hålla oss till snittet, då det faktiskt råkar vara vad vår villa kostade för nio år sedan, 4 MSEK.

 

För bostadsrätter är det i princip bara köpeskillingen som är den enda anskaffningskostnaden. Vissa föreningar kan ta ut någon tusenlapp i administrationskostnad för överlåtelsen och pantsättning, men mer än så blir det inte.

 

För villor däremot så får man dras med så kallade stämpelskatter. Man ska dels betala en lagfartsavgift på 1,5% av köpeskillingen och dels en pantbrevsavgift på 2% av lånebeloppet. Har man otur och köper en obelånad medelvilla och endast går in med 15% eget kapital så får man alltså betala runt 70k kr i pantbrevsavgift bara för att få lånet. Pantbreven följer med bostaden så allt annat lika är det mest fördelaktigt att köpa en villa som redan har stora pantbrevsbelopp då man alltså slipper betala för att ta ut nya.

 

Klar fördel för bostadsrätter och hyresrätter alltså gällande "startkostnaden".

 

För vår egna del innebar köpet en lagfartskostnad om 61 575 kr samt pantbrevskostnad om 48 875 kr. Man brukar prata om att en ny bil tappar i värde direkt efter att man köpt den, detsamma gäller alltså villor, där vårt villaköp genererade ett direkt negativt kassaflöde om 110 450 kr i samma stund som vi mottog nycklarna.

 

Driftkostnad

 

Kollar du på bostäder på mäklarfirmornas sidor så finns det nästan alltid redovisat en driftkostnad för bostaden. Den kan dock vara lite godtyckligt framräknad och baseras på nuvarande ägarnas situation. Det finns ingen generell standard på vad som ska ingå. Så här behöver man vara vaksam på att jämföra äpplen med äpplen. Vanliga poster är dock kostnader för uppvärmning, vatten&avlopp, renhållning, el, försäkring, eventuell samfällighet/vägavgift och såklart fastighetsavgift(skatt) i fallet villa. Den sistnämnda är i princip alltid maxbeloppet, dvs runt 10k kr/år. Undantaget är om det är ett litet fritidshus i någon glesbygd.

 

För bostadsrätter och hyresrätter är det kanske primärt månadsavgiften som man kikar på. Men även dessa boendeformer har nästan alltid tillkommande driftskostnader; ofta för el, varmvatten, försäkring, kabel-tv/internet/telefoni (som ofta är obligatoriska) och kostnad för parkeringsplats/garage.

 

Jag vill dela upp driftkostnaden i tre delar. Vi har den obligtoriska driftkostnaden, som är basutbudet du måste ha för att kunna leva i din bostad (minus eventuella ränte och amorteringsutgifter) och så har vi underhållskostnaden, som är en periodisering av alla renoveringar, reparationer och underhåll som behöver utföras. Sist men inte minst har vi funktionskostnaden, dit jag räknar kostnad för sådant som man av bekvämlighets eller funktionella anledningar tvingas kosta på sig.

 

Bor man i hyresrätt så existerar bara basutbudets kostnader. Bor du i bostadsrätt har du visserligen en del av underhållskostnaden (som kan delas in i yttre och inre underhåll) men slipper det yttre underhållet, exempelvis tråkiga saker som fasad, tak, dränering, gator och rörledningar. 

 

Basutbudet 

Inkluderade poster:
Värme
El

Vatten (kallt och varmt) och avlopp

Renhållning

Vägavgift/samfällighet

Försäkring
Fastighetsavgift (endast tillämpbart för äganderätter)
Internet (för bostadsrätter och hyresrätter inkluderas nästan alltid också TV/telefoni)

Garage/parkeringsplats 

Sotning och brandskyddskontroll (obligatoriska om du har en eldstad)

 

 Ovan kostnader går det alltså inte att komma ifrån. Visst, vissa struntar i att teckna försäkring, inte alla har en bil och en och annan klarar sig säkert utan internet, men jag utgår från mitt egna hushåll, dvs. två vuxna + barn.

 

Att jämföra basutbudsdriftkostnaden mellan hyres, bostads och äganderätt rakt av är ganska svårt. Jag utgår i mina uträkningar från en hyresrätt om ca 110kvm med 4 rok, för bostadsrätten gäller 115kvm med 5 rok och min villa är på 136+114kvm med 8 rok. Det senare är kanske något större än standardvillan, men 200 kvm plus minus 50 kvm är ändå standarden i Sverige så det är trots allt relativt representativt vill jag tro.

 

 En hyresrätt (ej nybygge) med avgift + driftkostnad som täcker basutbudet enligt ovan kostar (utifrån en snabbkoll på förmedlingstjänster i storstadsregionerna) lite grovhugget runt 16 000 kr/mån.

Bostadsrätten enligt ovan går runt på omkring 8 000 kr/mån.

 

För vår villa får vi punga ut med 7 060 kr/mån. Då har vi ej TV-abonnemang utan använder streamingtjänster via internet. Här har jag även inkluderat FTX-filter vilka behöver bytas (till/frånluft) två gånger per år. Det i sig självt utgör ca 160 kr av månadskostnaden. Ni som läst vad det kostar att leva vet att elkostnaden (inkl. uppvärmning plus elbil) för oss landar på 47 000 kronor per år (2024). Har man ett hus med med modernare uppvärmning, såsom bergvärme eller fjärrvärme hade man troligtvis haft en halverad elkostnad. Då hade vår driftkostnad per månad istället legat runt 5 000 kronor. Men då vi saknar vattenburet värmesystem i huset så hade det kostat omkring 300 000 kronor att införa detta. Så även med en elbesparing om 2 000 kronor per månad så handlar det om tretton års break-even. Ska man ta hänsyn till finansieringskostnaden för investeringen så landar vi istället uppåt sjutton år innan man ens gått plus minus noll. Så vi har accepterat att huset drar mycket el.

 

 Underhållskostnaden

Ser vi bara till driftkostnaden relaterad till basutbudet så är det klar fördel för villan än så länge. Men detta kommer snart att ändras. 

 

Vill återigen förtydliga att jag här utgår från våra faktiska utgifter och förutsättningen är alltså ett begagnat hus byggt på sjuttiotalet (där måttligt renoveringsbehov förelåg vid köp) och kostnaderna är periodiserade (utslagna) på den tid vi hittills bott i huset (nio år). Bor man i ett nybyggt hus eller helt sonika skiter i om det droppar in från taket (extremfallet) så visst, då kan man komma undan med nollade underhållskostnader under samma tidsperiod. Men i ett gammalt hus blir det lite som att köra bil utan bilbälte, det är dumt, oansvarigt och när det väl smäller så kan det bli stora konsekvenser.

 

I underhållskostnaden finns allt som rör renoveringar och normalt underhåll av byggnad och funktioner i byggnaden. Det innefattar tak, fasad (målning/byte), fönster, ventilationsaggregat, värmepannor, värmesystem och delkomponenter, ytterdörrar, utvändig dränering, vatten och avloppsrör och elledningar/elcentraler, uterum, altaner, balkonger, stuprör och hängrännor, garage, ytskick såsom golv, väggar (med målning och tapeter), innertak. Och såklart inte att glömma, de kanske största posterna såsom badrum, kök, tvättstuga, bastu, golvslingor (värme). Hit hör också maskinella saker som kylskåp, tvättmaskin, diskmaskin osv, vilka ofta behöver bytas ett par gånger innan hela funktionsrummet som sådant. 

 

Hyresrätten har såklart inga underhållskostnader, 0 kr. 

 

Bostadsrätten kan ha underhållskostnader från 0 kr till hundratusentals kronor beroende på initialt skick och huruvida fonderade medel för inre underhåll finns. Nio år är ändå ett tag så för att ha nåt att räkna på så låt säga att man gör om köket under tidsperioden. Jag räknar på ett kök för 170 000 kronor, samt att man köper en ny tvättmaskin för 8 000 kr. På nio år blir det lite drygt 1 650 kr/månad.

 

 För villan kommer jag nu redogöra för samtliga renoveringar, förbättringar och underhåll vi utfört. Ska nämna att det är kostnader efter ROT-avdrag och att vi nästan uteslutande valt att ta in professionella hantverkare för alla jobb. Är man av snickartyp så kan man såklart få ner kostnaderna med i runda slängar 30%.

 

Fiber (internet) 21 900 kr,
Elektrisk Garageport 26 664 kr,
Elbilsladdstolpe 7 500 kr,
Badrum 288 000 kr,
Tvättmaskin 4 200 kr,
Kök 266 639 kr
Luftvärmepumpar 37 225 kr,
Nya ytterdörrar, sidoljus, plåtarbeten osv 68 000 kr,
Måleri och tapetsering invändigt 150 000 kr, 
Varmvattenberedare 22 447 kr,
Nya elkablar uttag och brytare, ny elcentral 162 000 kr
Paxfläktar för ventilation (detta var innan vi skaffade FTX) 4 400 kr,
Nya kranar och blandare andra badrummet 2 000kr,
FTX ventilation (här gjorde jag själv all rördragning så sparade runt 100k kronor, men det var ett morgon till kvälls åtagande under en hel vecka, så slitsamt) 65 000 kr,
Nya dörrhantag till innerdörrar 6 400 kr,
Nya radiatorer 5 400 kr,
Nya ventiler för inkommande vatten 7 000 kr,
Reparation av en av värmepumparna (den var då sju år gammal) 4 000 kr,
Ny värmepump (den som reparerades höll i två år efter reparation sedan dog den) 28 500 kr,
Ny fläkt till FTX (den började låta mycket efter sex års drift) 3 500 kr,

 

 Grand total landar på 1 155 000 kronor, eller som månadsperiodisering sedan tillträde; 10 695 kr per månad. Om vi summerar så är det stor nackdel för villan som synes, men vi är inte klara ännu.

 

 Funktionskostnaden

 En villa kommer med fördelen (oftast iaf) att man har gott om utrymme och en trädgård. Det finns dock en avigsida med detta och det är det som jag valt att benämna funktionskostnaden. För allt detta utrymme måste ju fyllas med grejer och trädgården måste skötas, vilket kräver en mängd olika verktyg. Den sparsamme kan såklart helt avhålla sig det som jag nu kommer rada upp som funktionskostnader men i realiteten är det grejer som majoriteten kommer införskaffa när möjlighet finns.

 

Vi börjar invändigt.

Då vi saknar takspottar som belysningen så var en av de stora grejerna när vi flyttade in att skaffa armaturer, alltså lampor. Det här gick på omkring 13 000 kronor (vi snackar tjugotalet lampor så verkligen ingen utsvävning med tanke på att man på byggvaruhuset lätt kan spendera detta beloppet på en enda lampa). Och under årens lopp har vi bytt ut ytterligare fyra stycken taklampor, men jag minns inte vad det gick på, kanske nån femhundring styck...

 

Vardagsrummet är större än det var i vår förra bostad så vi blev därför nödgade att köpa en ny större soffa, kostnad 18 900 kr.

 

Vi har en stor salong i källaren, vad ska man göra med den? Givetvis ska man ha ett biljardbord, kostnad 25 000 kronor.

 

Man vill ju ha lite nya garderober, skrivbord, fåtöljer och liknande att fylla ut alla utrymmen med, så allmänt extra möblemang för runt 24 000 kronor. 

 

Då plats finnes så valde vi att inreda ett rum som biorum. För det krävs en bioduk, surroundanläggning, projektor, dator, reclinerfåtöljer och lite färg och annat material, kostnad  75 000 kronor.

 

Huset är ju stort så man behöver ett antal nätverksswitchar och routrar samt nätverkskablar för att länka samman allt, kostnad 6 750 kronor.

 

Givetvis ska man ha ett hemmagym, inredning och maskiner har gått på totalt 38 000 kronor.

 

En extra frys för att förvara säsongens frukter och bär, 10 200 kronor.

 

En trädgård samt uteplats kräver också sina utgifter.

 

En grill som inte visar grannen att man lever på marginalen, 7 946 kronor.

Har man plats så vill man såklart ha ett växthus för sina temperaturkänsliga odlingar,  6 000 kronor. 

På tal om odlingar så behöver man pallkragar, massor av odlingsjord, 6 000 kronor. Sedan får man en årlig utgift i form av säsongens växter men den bortser jag ifrån för enkelhetens skull.

 Man behöver utemöbler så att man kan nyttja sitt uterum, altan och trädgård. I vårt fall hammock, markiser/parasoll, bord, stolar, solstolar och liknande, totalt 17 000 kronor.

Trädgården sköter inte sig själv utan man behöver såklart verktyg. Gräsklippare, spadar, krattor, häcksax, motorsåg osv, 10 000 kronor.

 Sedan på sommaren så kommer ett sug efter att svalka sig, så då skaffar man såklart en minipool (en sådan som man kan smälla upp på tomten och sedan packa ihop lagom till hösten), kostnad 8 500 kr. Sedan tillkommer en underhållskostnad i form av klor/ph-medel, filter till cirkulationspumpen och såklart uppvärmning om man har sådan funktion, men det lämnar jag också därhän.

 

Ja, detta var väl ungefär vad vi behövt införskaffa rent materiellt pga flytten till villa (från radhus).

 

Utgifter i den här kategorin summerar till  266 300 kronor. Om vi slår ut det på samma sätt som ovan så blir det 2 465 kronor per månad.

  

Finansiering 

Den enda kvarvarande posten för att få fram vad det kostar att bo är ju finansieringskostnaden, alltså kostnaden för att köpa bostaden från första början. Vår faktiska finansieringskostnad (inkl. amortering) står att finna i årsredovisningen på sidan vad det kostar att leva. För den här jämförelsen tänkte jag dock göra en spinn och istället för att använda den faktiska kostnaden gå efter en schablon. Scenariot är att man  lånar 80% av köpeskillingen och amorterar 1% av lånebeloppet årligen. Bostadsrätten kostar 60% av villan. Räntan är 3%.Villan kostar 4MSEK.

 

Vi får då att medel-bostadsrätten går loss på 2,4MSEK, finansieringskostnad för bostadsrätten blir då        4 800 kronor per månad (efter ränteavdrag).

 

Bor vi omkring en storstad exklusive Stockholm kan vi räkna på att bostadsrätten går loss på 3,6MSEK, finansieringskostnad blir då 7 000 kronor per månad (efter ränteavdrag).

 

Och för priviligierade stockholmare så addera +20% på storstadskalkylen, så säg 8 500 kr/månad.

 

Motsvarande för villan:

 

Medel-villan får en finansieringskostnad om  8 000 kr/mån.

Storstads-villan:  12 000 kr/mån.

Stockholms-villan:  14 500 kr/mån.

 

Alternativavkastning

Den petige tycker kanske att man också ska räkna med alternativkostnaden för insatsen, alltså de 20% av köpbeloppet + lagfart och pantbrevskostnad för villan. Dvs, om vi istället för att slänga pengarna på boende hade lagt dem på annat, säg ett sparkonto, så går vi ju faktiskt miste om avkastning.

Så låt oss för enkelhetens skull ponera 2% avkastning på beloppet (efter skatt).

 

Det ger då för medel-bostadsrätten:  800 kr/mån

För medel-villan (vi tänker oss att pantbrev behöver tas ut för halva lånebeloppet):  1 486 kr/mån.

 

SUMMERING BOENDEKOSTNADER

Bostadsrätt:  15 250 kr/mån.

Hyresrätt: 16 000 kr/mån. 

Villa:  21 706 kr/mån.

Justerad periodisering

 Jag har utgått från faktiska kostnader under nio års ägande och omvandlat det hela till en månadskostnad. Många kan säkert hävda att man behöver slå ut (periodisera) större investeringar och underhåll på en längre tidsperiod än så för att få fram en mer rättvisande bild, och ja det kan jag nog hålla med om. Så låt oss periodisera på trettio år istället, vid vilken tid vi troligtvis ändå kommer vilja flytta till enklare boende (typ lägenhet närmare kulturutbudet). Men för att kunna göra det så behöver jag ta höjd för renoveringar och underhåll som kommer behöva utföras under de kommande tjugo åren. Hit hör, om jag får anta:

 

Renovering av andra badrummet: 300 000 kronor

Renovering av tvättstugan: 120 000 kronor.

Ny tvättmaskin x 2: 20 000 kronor.

Nya vitvaror i köket x 1,5: 55 000 kronor.

Nytt yttertak, läkt, hängrännor: 300 000 kronor.

Dränering: 180 000 kronor.

Ny luftvärmepump x 3: 85 000 kronor.

Reparationer (nya fläktar) FTX-ventilation: 30 000 kronor. 

Reparationer och målning fasad (vi har tegelfasad men garaget är i trä): 40 000 kronor. 

Relining avloppsrör: 150 000 kronor.

Förnyelse av vissa ytskick och målning: 150 000 kronor.

Leksaker av större mått till trädgård (studsmatta, gungor, lekpark): 30 000 kronor. 

 

Om vi räknar ihop kommande tjugo årens förmodade utgifter enligt ovan får vi 1 460 000 kronor i kommande renoverings och underhållskostnader. Vi lägger ihop det beloppet med det vi redan har lagt ut och får då 2 615 000 kronor. Periodiserar alltihopa på 30 år och villan får då en underhålls och funktionskostnad på lite drygt: 9 500 kronor i månaden. Totalkostnaden, inklusive alla driftkostnader, finansiering samt alternativkostnad för insatsen och anskaffningskostnaderna landar slutligen på 17 490 kronor per månad!

 

Vi kan göra samma sak med bostadsrätten, periodisera på trettio år. Mitt antagande är då att man de kommande tjugo åren i bostadsrätten behöver renovera ett badrum, göra nya ytskick med halva beloppet som för villan, samt bekosta nya vitvaror och tvättmaskin enligt samma princip som för villan.

 

Justerade värden 

 

Bostadsrätt (30 års periodisering av löpande renoveringar och underhåll):  15 100 kr/mån.

Hyresrätt: 16 000 kr/mån. 

Villa (30 års periodiseringar av löpande renoveringar och underhåll):  17 490 kr/mån.

 

Avslutande tankar, villa är dyrast, bostadsrätt kan vara billigast.

 Måste medge att jag gick in i detta fast övertygad om att bostadsrätten nog skulle vara mest fördelaktig ur ett kostnadsperspektiv, klart säker på att att villan skulle vara i särklass dyrast. Jag hade helt rätt! Om man ser till att vårda sitt hem, och inte faller in i en renoveringshets där köket måste bytas ut var tionde år, utan förhåller sig till teknisk livslängd gällande sina renoveringar så kommer det vara mest ekonomiskt fördelaktigt att bo i bostadsrätt. Bör dock påpekas att skillnaderna faktiskt blev mycket mindre än vad jag hade trott initialt. Det skiljer ju faktiskt bara knappt två tusen kronor i månaden mellan alla tre boendeformerna.

Kanske bör man ta hänsyn till de "mjuka" värden som villalivet erbjuder, såsom större invändiga och utvändiga ytor och potentiellt högre livskvalitet (svårt att få plats med biorum, eget gym och biljardbord i en hyres-fyra...). Personligen så tycker jag lätt det är värt ett par tusen kronor mer i månaden att bo som vi nu gör, än att bo i en betydligt mindre lägenhet.

 

Husägandet kommer såklart också med en del nackdelar. Huset tar lång tid att städa, massor av fönster som ska tvättas, trädgården kräver en hel del tid (ogräs ska rensas, buskar och gräs ska klippas) och så behöver man ju genomföra de där renoveringarna och underhållet med jämna mellanrum, vilket kräver att man behöver ligga ute med en del kapital. Vidare kan man känna viss ofrihet iomed att man (ja en del är ju skuldfria, lycko er) har flera miljoner i banklån för vilka räntan kan ticka iväg. 

 

Och hur går det med de finansiella investeringarna? 

Som jag redogjorde för i förra inlägget så är det bara att konstatera att min tajming fortsätter vara i särklass sämst. Evolution släppte sin sämsta rapport sedan de kom till börsen och tappade 15% en vecka efter att jag köpte in mig för lånade pengar. Novo Nordisk fick se kursen slaktas då konkurrenternas fetmapreparat visade sig vara bättre samtidigt som Trump ska minska läkemedelspriserna med 80%. Och Volvo cars gick fullständigt bananas från det att jag köpte in mig på runt 18,6 kr då den sjönk ner till under 16 kr. Just Volvo har iaf lyckats återhämta sig så där är jag iaf på plus för tillfället.

 

Men ja, vad kan jag lära mig av detta? Impulsköp är alltid dåligt. Impulsköp med lånade pengar är ännu sämre.

Krasch boom bang!

 Handelskrig

Trumps vansinne fortsatte i veckan då han presenterade minimum 10% tullsatser mot i princip alla världens länder (utom Ryssland och Belarus). Många länder fick dock avsevärt mycket högre tullar, som EU som får 20%, Kina på 34% och exempelvis Madagaskar som beläggs med 47%.

Trumps logik till hur han kommit fram till tullsatserna verkar vara att se på USAs nuvarande handelsunderskott (endast fysiska varor, dvs ej tjänster där USA är en gigantisk exportör, tänk Microsoft, Google, Streamingtjänster, sociala medier, Apple app store osv) mot ett specifikt land och sedan dela detta procentuella underskottet med hälften för att få fram den tullsats i procent som USA ska införa. Det måste vara rekord i finansiell ingenjörskonst och Trump är nog en stark kandidat till årets IG Nobel i ekonomi.

Inte minst är det parodiskt i exempelvis fallet Madagaskar, varifrån USA köper stora mängder Nickel, kaffebönor och vaniljstång, men Madagaskerna köper alltså inte produkter från USA som motsvarar mer än ca 10% av värdet som USA köper från dem. Och detta tycker då Trump är att Madagaskerna är elaka mot USA, så därför är han snäll (som han sa i sitt tal så tar de bara halva underskottet som tull) och belägger dem med 47% importtullar. Det finns nog bara en enda person i världen som på allvar tror att Amerikanska konsumenter och företag berikas genom att det nickel, kaffe och vaniljstång som de köper från Madagaskar plötsligt ska beläggas med 47% straffskatt. Antingen så är han helt slut i huvudet och tror verkligen att tullar är något som betalas i det exporterande landet (som han sagt på kampanjmöten och i intervjuer) eller så är han medvetet ute efter att skada USA.

Handelstullar är alltid ekonomiskt negativt för de konsumenter som bor i det land som inför dem. MEN kan såklart vara strategiskt gångbart i de fall man vill skydda inhemsk produktion av olika anledningar. Exempelvis kanske man vill säkerställa att man har inhemsk stålproduktion då det är en kritisk produkt exempelvis vid krig. Och möjligtvis kan man använda det för att skydda en specifik bransch där man har väldigt många anställda. Exempelvis så som EU har höga importtullar för fordon mot större delen av övriga världen, då fordonsindustrin i EU anställer uppåt tio miljoner människor. I ett sådant scenario kan det alltså vara bättre rent samhällsekonomiskt att alla bilar inom landet/regionen blir några tio-tusenlappar dyrare för konsumenterna att köpa, om det medför att man skyddar miljontals arbetstillfällen från att försvinna. Det blir en slags social nyttoskatt som invånarna får betala.

Men Trump målar inte med några smala penslar utan har i princip hällt ut hela färgburken på canvasen. 

Vi får se hur världen svarar på detta. Kina har redan svarat med att lägga egna importtullar mot USA på samma procentsats, det blir spännande att se hur EU gör under veckan som kommer.

Den stora depressionen på 1930-talet orsakades bl.a. av att USA införde höga handelstullar mot övriga världen. Får vi se något liknande utspela sig igen?

Jag har trillat dit igen

I torsdags efter att Stockholmsbörsen varit öppen en stund så såg det inte ut att bli så farliga reaktioner. Och surret inom finansvärlden var att det kanske inte var så farligt som man hade befarat trots allt? Så med tanke på hur börsen tickat neråt senaste månaderna bl.a. på grund av den här osäkerheten och i och med att inflationen kom in lägre än beräknat för Sverige, så tänkte jag att det var dags att gå all in. Trots att jag för knappt en månad sedan sa att jag skulle köpa lite pö om pö, endast för de likvider jag ansamlat. Så från att ha legat med 60k+ i likvid och med nollad portföljbelåning för någon vecka sedan så har jag nu skuldsatt (belånat portföljen) mig till omkring 320k kr. Jag köpte Evolution, Novo Nordisk och Volvo Cars i aktieväg och tankade Indienfonder, USA-fonder samt en liten skvätt Sverigefonder. Allt detta gjordes under en halvtimme då bebisen tog en liten förmiddagsblund, så det var i mångt och mycket en grov impulshandling med ett kort beslutsfönster (hon sover bara nån halvtimme i sträck på dagen)...

Jag lyckades alltså köpa aktierna ovan när de låg på plus för dagen :). Sedan kom eftermiddagen och allt rasade. Sedan kom fredagen och allt TOKRASADE! Så de där 380k kr som jag köpt för har genererat omkring ytterligare 40k i förlust på två dagar.

Totalt sedan toppen för någon månad sedan så har portföljen tappat 458k kr per idag. Och med det ligger jag nu en en bra bit UNDER 3 miljoner i totalt värde igen. Vilken tur då att jag inte firade den milstolpen där i början av november förra året.

På en månads tillbakablickande ligger jag dock i paritet med avanzianens snitt i förluster. Så brukar det ju inte vara (jag brukar vara långt sämre, utan förra året då jag för första gången var marginellt bättre på helåret, med en procentenhet).

Så nu sitter jag här, med en ny portföljbelåning på 320k kr, till 3,14% ränta som inte ens är avdragsgill (KF) och på det en värdemiskning på en halv miljon. Allt inom loppet av lite drygt en månad.

Det är min tajming! Slår fel varje gång! 

Så för nästa vecka hoppas jag verkligen på en rebound på marknaden. I annat fall, om det fortsätter ner, så är det nog nära till hands att jag länsar sparkontot på de sista slantarna och slänger in även dem. Men då får det gå ner ytterligare minst tio procent, dvs vid nästa mejl från Avanza som meddelar om att portföljen gått ner över 20%.

Nåja, jag kan åtminstone glädja mig i att livet som pappaledig är underbart, och det fina vårvädret gör inte saken sämre. Såhär skulle man ha det jämt!

Pappaledighet och en Ding Ding värld

 Då har det börjat!

Jag är nu pappaledig, de kommande sex månaderna. Dagen började som vanligt med uppstigning runt halv sju för att mata den lilla. Skillnaden idag var att frun gjorde sällskap genom att också vara uppe och äta frukost, då hon ju idag har sin första arbetsdag sedan juni förra året. Efter matning och lite lek så fick lillan sova i famnen samtidigt som jag tog en kaffe och macka till nyhetsmorgon. Första gången jag ser på nyhetsmorgon på jag vet inte hur många år. Härlig känsla.

Nu är jag alltså i princip helt frikopplad från allt vad jobb heter under lång tid framöver. Jag som sedan nionde klass som mest varit frånvarande från arbete i maximalt fyra veckor i sträck (förutom i somras då det blev sju veckor i sträck iomed lillans tillkomst, fast det var ju en fruktansvärd tid de första veckorna så bör nog inte räknas in). Nu har jag alltså nästan ogripbart mycket tid att spela med. Fast, då jag haft privilegiet att jobba hemma tre-fyra dagar i veckan sedan lillan kom till livet så är jag mer än väl medveten om att den här perioden inte kommer vara någon semester. Det heter pappaledighet, men är snarare pappajobb, på heltid, dygnet runt. Men ändå, det blir skönt att helt kunna koppla bort det vanliga ekorrhjulet, och istället fokusera på saker som att promenera till biblioteket och läsa babyböcker (kanske någon dagstidning om man har tur och hon somnar), gå på babysim och bara vara lekpappa större delen av ens vakna tid.

Det enda som knager lite är att frugan ju tyvärr måste jobba, på heltid, samt att jag som konsult inte ens vet om det konsultjobbet jag haft nu på det senaste kommer finnas kvar sedan till hösten. Men det är väl något man får börja fundera på när det närmar sig. Om det värsta inträffar och man blir uppsagd på grund av att firman blir av med uppdraget och inte hittar något annat så är det ju bara att förlänga pappaledigheten några månader... Jo, en sak till knager lite, och det är att jag de kommande månaderna kommer behöva klara mig med mindre än hälften, runt 45% faktiskt, av vad jag fått ut i lön från mitt arbete. Så något nysparande blir det nog inte tal om. Det turliga är väl att boräntan och leasingkostnaden för bilen har minskat rejält jämfört med motsvarande tid förra året.

En ding ding värld - det som man inte trodde kunde hända håller på att ske

Bara två månader in på 2025 och så mycket har hänt på den politiska arenan att det är näst intill ofattbart. Jag syftar såklart på situationen i USA. Vi har alltså ett styre i USA som i mångt och mycket liknar statsmaffian Ryssland. Jag har tidigare haft svårt att ens föreställa mig ett scenario där USA, världens demokratiförkämpe, gör en helomvändning och alienerar sig med forna allierade för att istället knyta starka band med vad som inte kan beskrivas som annat än ondskan själv, dvs Putin och Ryssland. Det farliga i kråksången här är ju inte att Trump är en narcissist som saknar både gott omdöme samt far med löjeväckande osanningar. Utan att hela hans innersta krets är om möjligt ännu värre, och kan närmast liknas vid marionettdockor styrda av ryska narrativ. Under Trumps tidigare år så hade han iaf folk omkring sig som berättade om hur verkligheten verkligen såg ut och som kunde dra lite i kopplet. Detta saknas nu helt från vad jag kan se. Dessutom ser han till att byta ut hundratals myndighetschefer, chefer och befälhavare inom det militära och tillsätter politiker eller kompisar från hans egna falang. Visserligen kanske så som de flesta politiker gör (host Ulf Kristersson) men det blir farligt när det är folk med extrema åsikter som avviker från vad vi här i Europa skulle kalla sunda, som i fallet Trumps falang. 

Antingen så är hela bunten hjärntvättade eller så är de styrda av Ryssland, eller så får dem alla den så kallade svenska naiviteten gällande massinvandringen 2015 att blekna i jämförelse. Kanske är de bara så fokuserade på "America first" att de helt enkelt skiter i allt vad heder, moral och historisk vänskap heter. Kanske ser de bara Ryssland som en stor gruva där det går att tjäna pengar, men att de ändå föraktar Putin och landet (i hemlighet), och Europa ligger ju ändå så långt bort från USA så varför bry sig. Kanske är de så inriktade på att Kina är den enda riktiga fienden att de anser att enda sättet att kunna slå Kina är att ha Ryssland på sin sida, även om det kostar vänskapen med Europa. 

Det som Trump gör i USA liknar till mycket stor del det som Hitler gjorde i Tyskland. Ett demokratiskt land med fria val gick på några år till att bli en auktoritär diktatur. Det egna folket älskade det (utom vissa minoritetsgrupper som vi all vet vilka de var) och var för begeistrade av sin stora ledare för att ha en vidare blick över vad som höll på att hända.

Nu verkar ju dock inte Trump vilja bygga USA starkare militärt, utan han verkar istället ha som mål att minska militärens förmåga. Men ett svagt (mot demokratin vänligt sinnat) USA är också farligt, då det gör att Kina, Ryssland och andra icke-demokratiska entiteter ökar sin relativa maktbas.

Lyckligtvis finns några fler säkerhetsspärrar inbyggda i det amerikanska systemet än vad som fanns i Tyskland under 1930-talet, bl.a. mellanårsvalen som sker vartannat år då en tredjedel av kongressen byts ut. Men med tanke på att i princip samtliga republikaner stödjer Trump i hans ageranden så är det ju inte ens säkert att kongressen kan hålla honom i tyglarna. För då krävs det att demokraterna blir i majoritet, och det finns ju få folk som är så patriotiskt lagda som amerikaner, och inifrån kan jag tänka mig att det Trump och hans technooligarker håller på med vinner mycket patriotiska poäng.

Det är ju lätt att måla fan på väggen, men ett USA som långsamt vänder sig mot Europa och den demokratiska världen är oerhört allvarligt. Så även om sannolikheten för en sådan helomvändning på sikt är låg så gör konsekvenserna av ett sådant scenario att riskvärdet just nu pekar mot max.

Ekonomin och habegär

Jag har under årets första månader sålt av en hel del aktier (på grund av att stop-loss lösts ut). Hela mitt innehav i Ericsson är likviderat. Halva innehavet i Embracer, Storskogen, Handelsbanken och Traton samt hela innehavet i Sydsvenska hem. Så nu har jag noll i portföljbelåning och sitter istället på runt 70k i cash. Tycker mycket ser dyrt ut så vet faktiskt inte riktigt vad jag ska köpa. Tänker att då jag ju under kommande halvåret inte kommer ha möjlighet att putta in något nytt kapital till portföljen (pga föräldraledighet som ger knapert i plånboken) så får det bli lite blandade fondköp för en tiotusenlapp i månaden för pengarna istället. Så började den här månaden med lite globalfonder då de ju inte gått så bra hittills i år. Alternativet är att sitta på pengarna och vänta på en större dipp och sedan köpa en större post, men det har jag ju inte varit så framgångsrik med tidigare gånger...

Inte det här huset som är aktuellt, men det får duga som allmän inspiration :)

Habegär ja. Jag var och surfade på Booli häromdagen och hittade ett riktigt drömhus hus med havsutsikt i ett fint område, dock en bra bit från där vi bor idag och dessutom typ dubbla priset än vad huset vi bor i idag är värt. Men rent krasst, skulle jag sälja alla mina och frugans innehav så skulle vi tillsammans med vinsten från nuvarande huset kunna låna upp resterande och ändå hamna under 50% belåningsgrad. Så vi har tekniskt sett råd att köpa stället, men skulle ju då vara fast i ekorrhjulet för all framtid och troligtvis ha en nollad portfölj. Så det är såklart alldeles för drastiskt för både mig och frugan att göra något sådant. Men jag smörjer iaf tanken, tänk att faktiskt använda pengarna, köpa den materiella drömmen, istället för att bara lägga dem på hög för att någon gång i framtiden kanske, kunna leva den immateriella drömmen:).

Nu ska det matas bebis och sedan blir det barnvagnspromenad! Hej på er!

Året som gick 2024

 Den största livsförändringen

Året 2024 bjöd på det personliga planet på den största förändringen av mitt liv sedan jag flyttade hemifrån för 20 år sedan. Jag och frugan utökade vår samvaro med en ny liten människa. Den här lilla krabaten styr i princip hur min och frugans vardag sett ut sedan dess. Träningsrutiner, helgnöjen och vardagsbestyren har antingen helt fått stå åt sidan eller så har de blivit kraftigt altererade. 

Konsensus när man gör undersökningar på hur människor mår brukar vara att par som ej har hemmavarande barn är allmänt lyckligare (de lever ju helt fria liv) men att de som helt saknar barn upplever mindre mening med livet. Och precis så är det. Det är ganska otroligt det som händer med en när man får ett barn, det är en obeskrivlig kärlek och meningsfullhet som infinner sig, meningen med livet blir självklart. Det handlar om att se till att den lilla ska klara sig bra i livet, allt annat blir underordnat. 

Det har dock varit avsevärt jobbigare än jag kunnat ana. Inte minst då vårt barn sällan sover mer än 30-60 minuter åt gången (gäller även på natten). Så det är ett evinnerligt spring och passup. Hade man haft en "lättsam" unge (som de flesta verkar vara och ha varit, iaf i min egna bekantskapskrets) som sover hela nätterna så hade man nog varit allmänt lyckligare. Men den eviga sömnbristen/störda sömnen bryter faktiskt ner psyket. Även om det såklart är värst för frugan då hon, i egenskap av föräldraledig får bära det tyngsta ansvaret.

Men det blir lättare med tiden, säger dem, så vi är hoppfulla.

Världens gång

Det hände väl inte allt för mycket under året som gick.

Israel har fortsatt sitt krig mot terrororganisationerna och lyckades genomföra spektakulära militära operationer genom att spränga tusentals nummersökare och walkie-talkies i händerna på terrorister. Det var verkligen som hämtat ur en spionthriller. Att lyckas med en så omfattande infiltration är helt historiskt. Likaså fick man kål på mycket av ledarskitet i terrororganisationerna samt sköt ner inte bare en utan två fullskaliga robotattacker från Iran.

I Syrien blev Assad-regimen avsatt under relativt oblodiga former, ungefär som i Afghanistan några år tisigare, dvs militären och ledarskiktet flydde eller gjorde inget motstånd. De som tog över är en slags koalition av olika islamistiska grupper, så återstå att se om det bara är en sekulär diktatur som bytts mot en islamistisk dito, och ifall folkets rättigheter inskränks ännu mer än tidigare, eller om de faktiskt kommer få det objektivt bättre. Man bör åtminstone kunna anta att inbördeskriget går mot sitt slut, ett krig som pågått i snart 14 år och lämnat nära en halv miljon människor döda. Så nog finns det stor anledning att fira, även om det innebär fortsatt diktatur.

I USA vann Trump valet, och 2025 kan således bli ett mycket intressant år.

Kriget i Ukraina rullar vidare utan större geografiska förändringar, annat än att ryssarna långsamt tar mer mark samt att Nordkorea stöttar Ryssland med allt dem kan, till och med soldater. Rysslands militära förluster är enorma, med nästan 10 000 stridsvagnar (som jämförelse kan nämnas att Sverige har 110 stycken, dvs tillräckligt för kanske en veckas motsvarande krigföring) och enligt ukrainska beräkningar över 800 000 man i förluster (sårade, saknade och döda). Det mänskliga lidandet för ukrainas befolkning är ofattbar och även om jag hyser mycket liten medkänsla för ryska soldater (de genomför frivilligt anfallskrig på lukrativa kontrakt) så är det ändå ett onödigt mänskligt slöseri.

Ekonomin

Börsen, åtminstone USA-börsen, gick ju fantastiskt bra under 2024. För egen del landade det på omkring +17%. Det kan jämföras med svenska All share som gick knappt +6%. Men Avanzianens snitt låg tydligen på omkring +16% så uppenbart är att de flesta har störst vikt mot utlandet i sina portföljer, och då troligtvis USA. En stark dollar gav också till följd att man gjorde 10-15% extra avkastning om man hade sina placeringar i USA.

På makrosidan så verkar inflationen hållas i trim och tack vare det har året bjudit på ett antal räntesänkningar. I Sverige har det också blivit lite tuffare tider då alla de icke livskraftiga bolag som fick massa stöd under Covid-krisen nu går i konkurs då de inte kan betala tillbaka de skatteskulder då sluppit hantera fram till nu. Men det handlar primärt om enmansfirmor, dåligt skötta restauranger eller småskaliga byggbolag, så personligen tror jag det är bra att det rensas ut lite. Även om det såklart är trist att det drabbar oss skattebetalare iomed att det alltså är skatteskulder som aldrig kommer betalas. Troligtvis hade det varit bättre att låta dessa bolag gå i konken redan under Covid-krisen.

Privatekonomin gick käpprätt åt ***, med ökade månadskostnader om 6 700kr, och dessutom kring tusenlappen i minskad inkomst (pga föräldraledighet). Men mer om detta i VAD DET KOSTAR ATT LEVA

Min portfölj och måluppfyllelse

Jag hade ju som mål för 2024 att jag skulle amortera ner skulden på portföljen till under 100k kr. Detta lyckades jag med och ligger idag på runt 60k i skuld. Jag har alltså minskat portföljbelåningen med nästan 400 000kr på bara två år. Dessvärre har större delen av den här skuldregleringen kommit från försäljning av värdepapper som haft betydande uppgångar sedan försäljning (tänk magnificent seven i USA). Trots det så känns det ändå bra att ha minskat risken i portföljen.

Mål för 2025 blir att helt bli av med portföljbelåningen. Ursprungligen ville jag detta då räntan på 2% är hög (var ju 0% när jag började med belåningen) men nu mest drivet av att ränteavdraget för den här typen av lån (jag använder kapitalförsäkring) kommer försvinna helt under 2026.

Ett annat mål var att uppnå 100k i sparande på sparkonto. Detta nåddes dessvärre inte, utan beloppet där har näst intill legat statiskt. Jag får återanvända detta målet för 2025.

Det tredje och sista målet var att inte köpa några aktier utan bara fonder. Det gick inte heller, men det har bara blivit tre nya bolag, och jag har dessutom gjort mig av med fler bolag, så man kan iaf säga att det skett en nettominskning gällande ren aktieexponering, både i antal bolag samt totalt värde. Mål för 2025 blir att fortsätta denna skiftning.

Mina köp under året, där insättningar faktiskt inte blev mer än 135k kr. Så majoriteten av alla köp kom från motsvarande försäljningar. Avgifter för courtage och fondförvaltning landade på runt 8 000 kr.

På tal om aktielån

På Avanza så lånar dem ut aktier du har i en KF till blankare. Som tack får man 50% av det blankaren betalar Avanza. Detta har tidigare år kunnat ge ett par tusen kronor, men i år blev det något lägre och jag antar att det var H&M som Avanza fick bäst betalt av blankarna för.

 

Efter försäljning av alla mina aktier i H&M så blev det betydligt mindre utbetalningar för aktielån.

Ja, det fick bli årssammanfattningen den här gången. Önskar oss alla ett gott 2025!