Min största förlust

 Så mycket som hänt

Omkring ett halvår med lite växel har passerat sedan årsskiftet, och med det mitt senaste inlägg. Mycket har hänt, både i världen, på det privata planet och inte minst på börsen. 

Idag tänkte jag berätta om min i särklass största förlust, pengamässigt.

Oljeanläggning i brand i Teheran

Men innan dess, låt oss komma ihåg vad som skett senaste halvåret. Massiva protester i Iran ledde till att, enligt vissa bedömare, 30 000 civila dödades av regimen och tusentals fler fängslades. En tid därefter fick vi se USA och Israel gå till massivt flygangrepp mot Iran där de eliminerat en stor del av ledarskiktet, inklusive Ayatollan. Hormuzsundet stängdes helt för fartygstrafik och oljepriset steg till skyarna. Risk för global recession och förnyad kraftig inflation, inte bara pga. minskade oljeleveranser utan för att en stor del av världens råmaterial till konstgödsel, gruvdrift (svavel) samt halvledarindustrins så viktiga helium, faktiskt levereras från området. Men såhär ett antal månader senare så verkar inga av de farhågorna besannats. USA förefaller ha erkänt sig besegrade och Iran ser ut att ha kommit ut som en vinnare ur det hela. Inget regimskifte, massiva kostnader för USA (direkta och indirekta) och till ingen direkt nytta. Iran har kvar sitt anrikade uran, kör vidare med en auktoritär västfientlig regim och har kvar stor del av sina ballistiska robotar och drönare. Visst, deras flotta och traditionella flygvapen är förstört, och industribasen samt landets ekonomi har fått sig en rejäl törn. Enligt uppgift har flera miljoner iranier blivit arbetslösa på grund av att deras arbetsplatser (exempelvis fabriker) blivit sönderbombade. Å andra sidan kan de nu (som en del av vapenstilleståndet) fritt sälja sin olja till hela världen. Så Kontentan blir väl att befolkningen i Iran har försvagats rent ekonomiskt samtidigt som regimen stärkts. Det om politik och världsläget, vidare till huvudämnet!

Min största förlust

Jag hade kunnat fortsätta älta min försäljning av AMD där 2016, en position som idag varit värd över FYRA MILJONER kronor. Men nej det är inte det jag ska behandla.

Likaså hade jag kunnat förbarma mig över att jag hoppade ur Hexatronic, trots att jag gått in i rätt tid och uppgången låg precis runt hörnet.

Sålde ca 3000 aktier där nere på 20kr. Hade kunnat hålla dem i ett halvår och sålt på toppen till runt 100k kr i vinst...Tog en liten förlust istället.

Det hade också kunnat vara min daytrade i Silex under noteringsdagen, då jag sålde på 172, men aktien gick upp till över 300 någon dag senare.

Inte heller tänker jag gräva ner mig i att jag sålde allt mitt innehav i Vår energi alldeles för tidigt. Ska väl dock ändå sägas att investeringen i Vår Energi ändå gav ett par hundra tusen kr i vinst trots allt.

Över 100K kr i missad avkastning om man inte hade sålt på de lägre nivåerna utan väntat till sista säljnivån.

NEJ, istället ska det handla om en stor livshändelse, nämligen att vi har flyttat till ett nytt boende.

Och speciellt då vilken förlust som vi gjort på vårt förra hus.

Vi bodde i vårt förra hus i nästan exakt tio års tid. Vi köpte för 4,05MSEK kr. Vid försäljning nu fick vi bara 5,2MSEK. Tar män hänsyn till inflationen (alltså det minskade värdet av varje krona), vilket man SKA, så motsvarar 4.05MSEK är 2016 ca 5,3MSEK idag. Så bara där är det alltså 100k kr i förlust. 

Sedan tillkom ju lagfart och pantbrev på runt 100k kr (fanns i princip inga pantbrev alls på kåken sedan innan).

Under de tio åren vi bott där (nästan allt de första två åren ärligt talat) så har vi gjort renoveringar och förbättringar på omkring 800k kr. Så utan att beakta inflationen gällande de utgifterna så landar vi på 900k kr i förlust. 

Men det stannar inte där. Av försäljningspriset behöver vi ju dra av kostnader för mäklararvode, hemnet-annons, besiktning osv, och det gick på runt 100k kr ytterligare.

Är vi klara? Nej, faktiskt inte. Vi har ju haft räntekostnader för lånet under tiden vi bott i huset, och de uppgår till runt en halv miljon kronor. Sedan har man ju vanliga löpande driftskostnader som för el, vatten, sophämtning osv men det har man ju oavsett hur man bor så de kan vi bortse ifrån.

Summeringen landar på en förlust om 1,7 MSEK. Fördelat över tio år ger det 170k kr per år eller runt 14k kr per månad, i FÖRLUST. Rena rama lyxfällan!

Sedan ska vi inte ens gå in på vad det nya huset kostat hittills. Bara flytthjälpen gick på 30k kr EFTER rut och lagfart och pantbrev runt 150k.

Så där har vi det. Bli rik genom att bo, eller "bo gratis" som många bekanta har gjort genom åren, det gällde absolut inte oss. Då hade vi ändå 14 sällskap som var på visning, men det var bara ett som la bud och då blev det vad det blev. I och med att vi hade köpt det nya huset först så vågade vi inte "vänta på bättre tider".

Lärdom: Sälj först, köp sedan.

Ny milstolpe nådd!

Trots det dystra i bagaget så har den ekonomiska sparportföljen nu idag ändå passerat en ny milstolpe med mer än tio tusen 500-lappar i värde.

För de som är dåliga på matte så blir det alltså fem miljoner kronor.

Känns som att det inte var allt för länge sedan som 3MSEK passerades (det var någon gång under andra halvan 2024). Men en urstark börs och en utveckling på runt 850k kr hittills i år, tillsammans med insättningar på totalt 130k i år så är denna milstolpe nu alltså nådd.

Framförallt Vår Energi, Bayer samt allmänna techhaussen som bidragit till utvecklingen!

Depåbelåningen är dessutom nollad och jag har nu istället ett överskott av cash på kontot. Vet inte riktigt var jag ska stoppa in dem då mycket ser dyrt ut...

Fem miljoner kronor, det är nästan 21k kronor i månaden, i tjugo år, om man skulle dela upp det.

Jag är fullt medveten om att jag i slutet av året säkert kan vara nere på fyra miljoner igen efter ett allmänt stort börsfall, men ändå. Med de här beloppen så börjar man ju fundera på hur meningsfullt det är att sälja sin själ och all energi fem dagar i veckan, och ändå tjäna mindre efter skatt än om man bara hade suttit hemma och myst framför börsskärmen.

Hade det inte varit för att lillan inte får vara på förskolan om inte både jag och frugan jobbar så hade jag nog nu seriöst övervägt att säga upp mig. Men så som reglerna ser ut så får jag nog kämpa mig igenom ytterligare minst ett år (vid tre års ålder får man ha barn på allmän förskola 15h/vecka även om man är arbetslös).

Gå ner i tid känns inte speciellt meningsfullt faktiskt, då jag redan har schyssta flexibla arbetstider så det hade bara inneburit samma arbetsbörda/arbetstid fast till lägre betalt.

Samtidigt så går åren. Man blir äldre och tröttare, lillan blir större. Drömmarnas penseldrag blir allt suddigare och bleknar.

Kanske blir det som för många andra. Jag kör på, och sitter där om 20 år, med 20+ miljoner i börsportfölj, men utan att jag någonsin tog det där steget. Kommer jag då vara bitter och ångerfull eller kommer jag och frugan då (kanske med lillan på väg ut eller redan utflyttad) till slut att kunna leva La dolce vita?

Året som gick 2025

Då var ännu ett år till ända

Så var det inte längre 2025 som årtal utan nu skriver vi 2026.

Det har minst sagt varit ett intensivt år. Jag gick ju på pappaledighet från mars månad och var hemma med lillan i ett halvår. En fantastisk tid, men också påfrestande, för pappaledigheten bör snarare beskrivas som 24/7 pappa-arbete. Måste ändå säga att första veckorna efter sommaren, när lillan började på förskolan ändå gav en viss frid. Att gå från att varje sekund vara på helspänn och till lillans tjänst, så var det riktigt skönt att bara kunna sitta i lugn och ro, med en kopp kaffe i handen och läsa och skriva jobbmejl. Inga skrik, inget spring, inga bajsblöjor som ska bytas, ingen mat som ska lagas, ingen liten som ska underhållas. Bara få vara sig själv för en stund.

Det om det, nu till ekonomin.

Ekonomisk bergochdalbana 

 Året bjöd på en del tvära kast, det var en långsam uppgång årets första fyra månader för att sedan dyka rätt ner i källaren, sedan snabbt upp igen och sedan dess en väldigt guppig väg, som dock på årsbasis ser ut som en lätt sluttande uppförsbacke, men när man var mitt i det så var det ganska stora kast, hundratusentals kronor upp och ner från ena veckan till den andra. Som värst där i april låg portföljen minus 12,5%, men året slutade alltså på riktigt bra +25,2%, och i totalt värde bara några tusenlappar från att för första gången bryta igenom 4MSEK nivån (vilket gjordes i fredags, första handelsdagen på nya året).

 Utveckling på 753k kronor på ett år tror jag faktiskt är rekord i pengar mätt. Det är runt 62k kronor netto i månaden (före kapitalskatt) och är typ det jag tjänar brutto i månaden från mitt "löneslaveri".

 

Insättningar under året var låga 103k kronor, men det exkluderar pengar som gått in i barnportföljen (runt 30k) och man får ju ha hänseende till att jag alltså var föräldraledig sex av årets månader. 

Utdelningsfronten slog rekord i pengar räknat, tack vare att jag köpt på mig en del högutdelande aktier. 

Andra året på raken som jag slagit OMXS30GI, från att alltid underpresterat de tidigare 15+ åren. Så med det så är trenden bruten, kan det kanske vara början på en ny era?

 

Omsättningen kom in på 2,1MSEK, och den observante ser att det är en diff på nästan 250k kronor mot insättningar, försäljning och utdelning kontra köpen, och det förklaras med att jag återupptagit portföljbelåningen (dvs köpt värdepapper för lånade pengar) från att i princip ha nollat belåningen i början av året. Måhända kortsiktigt tänk, men som så ofta sker så fick jag ett infall en fredagseftermiddag och sedan vipps så hade jag köpt på mig en rejäl post i bl.a. Vår energi.

 

Med detta önskar jag ett gott nytt år och ser fram emot ett spännande 2026, även om det rent statistiskt bör bli ett minusår, men vi får svaret om ett år. 

 

 
 

Krasch boom bang!

 Handelskrig

Trumps vansinne fortsatte i veckan då han presenterade minimum 10% tullsatser mot i princip alla världens länder (utom Ryssland och Belarus). Många länder fick dock avsevärt mycket högre tullar, som EU som får 20%, Kina på 34% och exempelvis Madagaskar som beläggs med 47%.

Trumps logik till hur han kommit fram till tullsatserna verkar vara att se på USAs nuvarande handelsunderskott (endast fysiska varor, dvs ej tjänster där USA är en gigantisk exportör, tänk Microsoft, Google, Streamingtjänster, sociala medier, Apple app store osv) mot ett specifikt land och sedan dela detta procentuella underskottet med hälften för att få fram den tullsats i procent som USA ska införa. Det måste vara rekord i finansiell ingenjörskonst och Trump är nog en stark kandidat till årets IG Nobel i ekonomi.

Inte minst är det parodiskt i exempelvis fallet Madagaskar, varifrån USA köper stora mängder Nickel, kaffebönor och vaniljstång, men Madagaskerna köper alltså inte produkter från USA som motsvarar mer än ca 10% av värdet som USA köper från dem. Och detta tycker då Trump är att Madagaskerna är elaka mot USA, så därför är han snäll (som han sa i sitt tal så tar de bara halva underskottet som tull) och belägger dem med 47% importtullar. Det finns nog bara en enda person i världen som på allvar tror att Amerikanska konsumenter och företag berikas genom att det nickel, kaffe och vaniljstång som de köper från Madagaskar plötsligt ska beläggas med 47% straffskatt. Antingen så är han helt slut i huvudet och tror verkligen att tullar är något som betalas i det exporterande landet (som han sagt på kampanjmöten och i intervjuer) eller så är han medvetet ute efter att skada USA.

Handelstullar är alltid ekonomiskt negativt för de konsumenter som bor i det land som inför dem. MEN kan såklart vara strategiskt gångbart i de fall man vill skydda inhemsk produktion av olika anledningar. Exempelvis kanske man vill säkerställa att man har inhemsk stålproduktion då det är en kritisk produkt exempelvis vid krig. Och möjligtvis kan man använda det för att skydda en specifik bransch där man har väldigt många anställda. Exempelvis så som EU har höga importtullar för fordon mot större delen av övriga världen, då fordonsindustrin i EU anställer uppåt tio miljoner människor. I ett sådant scenario kan det alltså vara bättre rent samhällsekonomiskt att alla bilar inom landet/regionen blir några tio-tusenlappar dyrare för konsumenterna att köpa, om det medför att man skyddar miljontals arbetstillfällen från att försvinna. Det blir en slags social nyttoskatt som invånarna får betala.

Men Trump målar inte med några smala penslar utan har i princip hällt ut hela färgburken på canvasen. 

Vi får se hur världen svarar på detta. Kina har redan svarat med att lägga egna importtullar mot USA på samma procentsats, det blir spännande att se hur EU gör under veckan som kommer.

Den stora depressionen på 1930-talet orsakades bl.a. av att USA införde höga handelstullar mot övriga världen. Får vi se något liknande utspela sig igen?

Jag har trillat dit igen

I torsdags efter att Stockholmsbörsen varit öppen en stund så såg det inte ut att bli så farliga reaktioner. Och surret inom finansvärlden var att det kanske inte var så farligt som man hade befarat trots allt? Så med tanke på hur börsen tickat neråt senaste månaderna bl.a. på grund av den här osäkerheten och i och med att inflationen kom in lägre än beräknat för Sverige, så tänkte jag att det var dags att gå all in. Trots att jag för knappt en månad sedan sa att jag skulle köpa lite pö om pö, endast för de likvider jag ansamlat. Så från att ha legat med 60k+ i likvid och med nollad portföljbelåning för någon vecka sedan så har jag nu skuldsatt (belånat portföljen) mig till omkring 320k kr. Jag köpte Evolution, Novo Nordisk och Volvo Cars i aktieväg och tankade Indienfonder, USA-fonder samt en liten skvätt Sverigefonder. Allt detta gjordes under en halvtimme då bebisen tog en liten förmiddagsblund, så det var i mångt och mycket en grov impulshandling med ett kort beslutsfönster (hon sover bara nån halvtimme i sträck på dagen)...

Jag lyckades alltså köpa aktierna ovan när de låg på plus för dagen :). Sedan kom eftermiddagen och allt rasade. Sedan kom fredagen och allt TOKRASADE! Så de där 380k kr som jag köpt för har genererat omkring ytterligare 40k i förlust på två dagar.

Totalt sedan toppen för någon månad sedan så har portföljen tappat 458k kr per idag. Och med det ligger jag nu en en bra bit UNDER 3 miljoner i totalt värde igen. Vilken tur då att jag inte firade den milstolpen där i början av november förra året.

På en månads tillbakablickande ligger jag dock i paritet med avanzianens snitt i förluster. Så brukar det ju inte vara (jag brukar vara långt sämre, utan förra året då jag för första gången var marginellt bättre på helåret, med en procentenhet).

Så nu sitter jag här, med en ny portföljbelåning på 320k kr, till 3,14% ränta som inte ens är avdragsgill (KF) och på det en värdemiskning på en halv miljon. Allt inom loppet av lite drygt en månad.

Det är min tajming! Slår fel varje gång! 

Så för nästa vecka hoppas jag verkligen på en rebound på marknaden. I annat fall, om det fortsätter ner, så är det nog nära till hands att jag länsar sparkontot på de sista slantarna och slänger in även dem. Men då får det gå ner ytterligare minst tio procent, dvs vid nästa mejl från Avanza som meddelar om att portföljen gått ner över 20%.

Nåja, jag kan åtminstone glädja mig i att livet som pappaledig är underbart, och det fina vårvädret gör inte saken sämre. Såhär skulle man ha det jämt!

Äntligen tillbaka till 2021

 Nu är jag på ATH i portföljvärde trots minus 23% i avkastning

Då det ju är påsk så bad jag AI att generera en ledsen höna som samlar mynt samtidigt som glada finanskillar i bakgrunden skålar i Champagne. Den ledsna hönan skulle alltså vara jag och bakgrunden representera "alla andra". Blev väl inte direkt 100% hitrate, men tyckte ändå bilden var charmig.

Runt omkring den här tiden för tre år sedan, april 2021 så slog min portfölj på Avanza värderekord. Och ni i dagarna har jag alltså återigen nått upp till samma nivå (totalt värde i pengar, ej inflationsjusterat ska tilläggas). Det är både en glädjens och en sorgens tid. 

Kul såklart att vara tillbaka, efter tre år av konstant nedgång (i min portfölj alltså) och motgångar efter motgångar. Det tråkiga är ju att själva portföljutvecklingen (värdeutvecklingen i innehaven) alltså är -23% på den här perioden. Så värdeökningen är till största del hänförlig återkommande insättningar, och rent krasst hade jag varit better off om jag där och då för tre år sedan hade sålt rubbet, satt in på ett sparkonto och satt in alla insättningarna på samma konto.

Faktum är att sedan föregående ATH 2021 så har jag netto satt in 798 000 kr i portföljen, och utöver det har jag även fått utdelningar på totalt 201 000 kr. Så IN i portföljen under tre år, en tusenlapp kort om en miljon kronor. Så allt detta bara för att nu komma upp till samma nivå som för tre år sedan, suck.

Börsen tuggar på som aldrig förr

Ovan är värdeutvecklingen på min portfölj de senaste tre åren med OMXS30 som jämförelsegraf. Vid toppen (min personliga) låg portföljutvecklingen på +5,4% och nu på strax under -23%. Så det är en BRA BIT kvar för mig innan jag har återhämtat värdeutvecklingstappet.

Utvecklingen i år på börsen i allmänhet är +5% för svenska börsen och nära +10% för DJ och Nasdaq. Det låter inte jättemycket men många stora bolag (Amazing seven i USA) och även många verkstadsbolag i Sverige har dragit rejält senaste tiden, med +50% eller högre uppgångar på ett halvår. Vilket gör att en större sättning verkligen hänger i luften. Jag väljer dock att inte försöka tajma marknaden och sälja (Exempelvis Volvo, H&M, Traton, Stellantis och andra bolag jag har i portföljen som gått urstarkt senaste tiden) då jag vet med mig att en stor orsak till mina dåliga resultat just är för att jag köper och säljer för ofta och alltid lyckas pricka fel tidpunkt, no more!

Ska dock säga att det brände rejält i fingrarna för någon vecka sedan när Intrum var nere på 13kr intradag samt även Embracer var nere på 15kr. Men jag har ju lovat mig själv att inte dra på mig mer skuld så om jag skulle köpa var jag tvungen att sälja någon annat, och just då lyckades jag aldrig bestämma mig för vad jag skulle sälja, så det blev inget köp. Sedan dess har båda aktierna stigit KRAFTIGT, och det på goda grunder.

Så ja, det känns surt när man såg två stycken klockrena trades men ändå inte tog någon action. Hade det varit för ett par år sedan så hade jag nog utan att reflektera köpt för 50k kr i vardera genom att öka belåningen bara.

Kan kanske ändå finna någon glädje i att jag faktiskt kunde behärska mig, att jag besegrat speldjävulen :D.

 

På lång sikt går det alltid upp

Man brukar ju säga att om det går dåligt ett eller några enstaka år så är det bara ett expandera grafen och kika på längre tidsperioder, så går det alltid upp.

Det gäller förvisso börsen som helhet, men inte i min portfölj. 

Sjuårsgrafen som visas ovan ger alltså en nominell utveckling på 3,6%. Ska man räkna med inflationen under samma tidsperiod (29,4%) så är det istället en utveckling om -25,8%.

 Med detta så åter en påminnelse till alla där ute att vara försiktiga med era investeringar på börsen då det som synes går alldeles utmärkt att gå minus, även på mycket lång sikt, om man TROR sig veta vad man håller på med.

Glad påsk och lycka till!

Året som gick 2023

 Ytterligare ett år av krig

Så har vi lagt 2023 bakom oss och vi har redan hunnit avklara omkring en halv procent av det nya året. En halv procent, eller två dagar i fallet av ett år, kan tyckas väldigt föga, och det är det i många avseenden, men det är ungefär det som min portfölj lyckades avkasta under året 2023, mer om det senare.

2023 gav oss ytterligare ett år med krig i Ukraina. Diktaturen Ryssland är fast beslutna om att behålla sina landerövringar och har i princip så gjort under året. Ukraina försökte framåt sommaren sig på en offensiv, men med miljontals minor och kraftigt befästa ryska försvarsställningar så gick det helt enkelt inte att avancera. Kostnaden för Ukraina, både i liv och förstört materiel blev hög. Ryssland å sin sida tar ännu större förluster, uppåt tusentals soldater VARJE DAG, samt tiotalet stridsvagnar och andra bepansrade fordon, varje dag. Men så har de ju en enorm produktionskapacitet och tillgängligt manskap räknas i miljontals. Det ser tyvärr tufft ut för Ukraina kommande tid. Det jag och alla vi som älskar frihet måste hoppas på är att USA och EU kan få tummen ur och se till att leverera den materiel och det stöd som vi har för avsikt att göra, men som på grund av interna politiska stridigheter (Ungern i fallet EU och republikanerna i fallet USA) ännu ej har kunnat genomföras. För egen del har jag skänkt en hundralapp varje månad till frivilligorganisationer som levererar material direkt till de ukrainska soldaterna vid fronten.

 

Försök till rysk statskupp och nya proxykrig

Under midsommaren såg vi en spännande vändning i Ryssland, då Wagnergruppen plötsligt tågade mot Moskva samt ockuperade militära byggnader i Rostov on Don. Man kan anta att panik uppstod hos Putin och hans allierade. Förutom ett tjugotal pansarfordon, ett par helikoptrar och ett spaningsflyg samt kanske ett hundratal dödade ryssar så tog marschen dock slut nästan lika snabbt som den börjat. Ledaren för Wagner gav upp, och blev ett par månader sedan mördad genom en iscensatt flygkrasch. 

Vi fick också se statskupper i de afrikanska länderna Niger och Gabon samt över kuppförsök i Gambia och Guinea, allt troligtvis orkestrerat av regimen i Kreml, allt för att försvaga väst. Vi fick även ett ohyggligt terrordåd i Israel där över tusen civila mördades, torterades och tillfångatogs. Detta ledde såklart till ett krig mot Gaza, som än idag pågår och riskerar att dra in hela Mellanöstern i ett storkrig. Det finns väldigt mycket som pekar på att Kreml även dirigerat detta då kriget starkt gynnar ryska intressen.

På hemmafronten

Här hemma har vi brottats med en enorma gängkrig med massvis av skjutningar och bombningar av hus, i flera fall har helt oskyldiga skadats och dödats, senare delen av året var dock något lugnare, enligt vissa bedömare på grund av att gängen medlat mellan varandra. Vi fick se ett antal koranbränningar av en asylsökande irakier vilket retade upp den muslimska världen så att svenska varor bojkottades, svenska ambassader attackerades, terrorhotnivån i Sverige höjdes och svenska fotbollssupportrar blev mördade ute i Europa.

Turkiets och Ungerns diktatorer har fortsatt nekat oss NATO-medlemskap, vilket varit riktigt läskigt med tanke på världsläget. Under de sista månaderna av året slöts dock ett försvarsavtal med USA direkt, vilket gör att vi försvarstekniskt redan kan sägas vara medlemmar i NATO, så Erdogan och Orban har få fortsatta incitament till att fortsätta bråka.

Tidöpartierna

Vi har ju haft ett helt år med vår nya regering, men revolutionerande lagändringar och styrning har tyvärr lyst med sin frånvaro. Under 2024 kommer några på handen räknade nya lagar, som bl.a. innebär att myndigheter lättare ska kunna beslagta smycken, värdesaker och pengar från kriminella samt att man ska kunna belägga vissa med besöksförbud inom vissa zoner, men detta är i min mening som att kasta ägg på ett framrusande tåg, effekten lär bli därefter. Något positivt som de iaf verkar satt i rörelse är att vägen till ny kärnkraft iaf så smått har börjat krattas. Men här behöver de öka takten ytterligare. Elpriserna har bekvämt nog varit avsevärt lägre under 2023 än vad de var under 2022, men bristen på el är skadligt för svenskt välstånd på sikt, när industrisatsningar och liknande inte kan verkställas då kraften saknas i ledningarna.

Ekonomin och räntan

Året blev verkligen räntehöjningarnas år, eller kanske "the mother of all rate hikes". Vi gick in i året med en styrränta på 2,5% och vi avslutar året på 4%. Vilket summerat ger att vi på lite drygt 18 månader gått från 0% i ränta till 4%, och det i sin tur har gett att bolån gått från runt 1% till 5%, alltså en höjning på 400%. Räntekänsliga branscher såsom fastighets och byggbranschen har haft det riktigt tufft på börsen under året.

Inflationen har tuggat på, men i mycket lägre takt än under 2022. Runt 6% har den legat på under året i Sverige, ännu lägre i resten av världen. Men med nominella löneökningar på i snitt omkring 4% så har vi ändå alla blivit rejält fattigare, speciellt då som inflationen även förra året var väldigt hög.

Min privata inflation per övergripande segment. Boende, bil och mat är relativt statiska poster mellan åren och ändringar där speglar ganska väl prisinflationen. Nöjesinflationen beror istället snarare på livsstilsinflation :).

 

Räntehöjningarna har på ett privat plan påverkat min ekonomi genom att bolånekostnaden samt leasingkostnaden för bilen ökat med i pengar ca 2 800kr/mån. Då vi är två som delar på kostnaden så är det i grundutförandet omkring 5 600kr mer som ska ut ur hushållskassan varje månad, bara för att täcka upp ökade räntebetalningar. Under 2024 kommer det tyvärr bli värre, för oss iaf. Detta på grund av att 50% av bolånet fick nya villkor (gick från 1% ränta till 5%) från september månad, så vi har alltså haft en ganska stor räntekudde att luta oss mot under större delen av året. Inte så under 2024.

Lite mer detaljerade utgiftsposter i min ekonomi samt förändring gentemot 2022. De flesta statiska poster såsom livsmedel, bredband&telefoni, streaming, kommunala avgifter osv visar runt 7% i prisökning vilket stämmer någorlunda med officiell statistik.

Ekonomin i stort verkar dock må bra, både i Sverige och i resten av världen, även om ett par banker i USA gick i konkurs under början av året. Något som kostade pensionssparare i Alecta tiotals miljarder kronor i förlorade värden. Credit Suisse blev också räddade (utköpta) av UBS. Men sedan ebbade bankkrisen ut för den gången. Kina har det kämpigt och brottades under året med en kraschad fastighetsmarknad samtidigt som fler och fler företag väljer att flytta produktion från Kina, eller iaf inte bygga ny produktion i Kina. Handelskrig med USA trappades upp. Indien spås få en stor del av framtida produktionsinvesteringar istället.

En notering, som jag nog aldrig tidigare sett är att jag i år faktiskt fått några kronor i ränta på mitt lönekonto.

Börsen

 

Det har varit en rejäl bergochdalbana. Upp 10%, sedan ner 15%, upp igen och sedan 16% minus för året för att de sista par månaderna ta ett megaskutt och sluta på +17% för Stockholm och +24% för Dow jones. Många techaktier såsom Alphabet, Microsoft, Meta, Amazon osv har sett 50 upp till flera hundra procents ökningar. Tesla rusade 150%, Nvidia 250% och även bitcoin gick omkring 150%.

Mitt katastrofår på börsen

Med stor vikt mot biotech och fastigheter samt småbolag överlag så har mitt börsår varit en total katastrof. Från att ha toppat på omkring 11% plus i februari, till att som värst ligga på minus 12%, så slutade året på mesliga +0,64%.

Utveckling min portfölj kontra OMX all share inkl. utdelning

 

Jag berättar om en del av orsakerna till den dåliga prestandan i mitt tidigare inlägg men ett par kraschade förhoppningsbolag, tillsammans med kraschade fastighetsbolag, ihop med att Bayer (mitt största innehav) nu ligger på ATL (all time low) ihop med krascher i Telia, Ericsson, Sinch, Embracer, PEAB med flera gör att det blev ett riktigt skitår.

Jag var också ganska aktiv under året och  med genomsnittsinsättningar på 21k kr/mån så syns att jag köpt och sålt i ganska mycket högre utsträckning än vad som vore fallet om man bara köpte nya fondandelar (som rekommenderas för nybörjare, och idioter som jag själv :)).

Försäljningar under dec primärt Amazon, Meta, Alphabet och ABB. Betalade av på portföljbelåningen samt köpte lite Nibe och Hexatronic.

 Omsättning, avgifter och utdelningar

Omsättning på Avanza landade på 1 003 449 kr. Avgifter (ränta, courtage samt skatt), vilket kan liknas vid förvaltningskostnad, landade på 26 116 kr. Utdelningarna kom in på 65 016 kr, vilket var en minskning med omkring 11%.

På det professionella planet

Ett par månader före sommaren så bytte jag efter tre år arbetsgivare. Det har inte riktigt spelat ut sig så som jag hade önskat rent professionellt. Tycker inte att jag utvecklats speciellt mycket, men jag trivs bra med arbetskamraterna och har gott om tid för prokrastinering. Även om jag ju faktiskt trivs bra med att bara vara så hoppas jag ändå att 2024 bjuder på mer utmaningar i yrket. Det hade varit kul att känna glädje över att det är måndag, och inte bara känna tristess.

Målsättning 2024

Jag ska sätta några konkreta mål för mig själv under 2024 när det gäller investeringar och sparande.

1) Amortera av portföljbelåningen till <150 000kr (den ligger på över 200 000kr f.n.)

2) Utöka sparbufferten på sparkontot till >100 000kr (ligger på omkring 70k kr f.n.)

3) Köpstopp på aktier, endast köpa fondandelar.

Det svåraste blir nog #3, då det även var något jag hade som mål för 2023, men året slutade ändå med omkring 60% av köpen gjorda i aktier, och resterande 40% i fonder. Detta behöver justeras till 100% fonder. då det är enda sättet som jag kan börja bygga en hållbar portfölj, givet min historik.

Ryckta plåster och skuldminskning

 Slut på en era

Nu i veckan har jag så till slut ryckt av två plåster som suttit väldigt hårt, nästan grott in i huden. Det blev en mycket dyr historia, men såhär i efterhand känns det ändå skönt. Nu kan man på riktigt lämna det gamla bakom sig och blicka framåt.

Nyheten kom häromveckan att bolaget Bioservo skall likvideras. Ett bolag jag gjorde första investeringen i vid IPO, 2017. En inte obetydlig men ändå hanterbar summa om 24k kronor lades in i bolaget. Sedan blev det fler inköp genom åren på i många fall lokala bottnar, tyvärr då så tog jag aldrig chansen och sålde av alltihopa i början av 2021 då jag faktiskt låg omkring 40% plus totalt sett. 

Idén bakom bolaget, bolagets produkt, var en robothandske, ett slags exoskelett, med vilken man gav bäraren mångdubblad arm och greppstyrka. Lät som en användbar produkt tyckte jag. Sedan IPOn har man gjort nyemission varje år, senast nu i somras på 37MSEK, för att hålla sig flytande fram tills att beställningarna börjar rulla in.

Ja, här fanns faktiskt många möjligheter att gå ur på break-even eller bättre. Men dumfan satt kvar.

Men det kom aldrig några beställningar, och den här gången valde alltså styrelsen att likvidera bolaget (värdet i bolaget bedöms nu vara maximalt 5MSEK). Det get visserligen en potentiell uppsida på 100% mot dagens börskurs, men att sitta på en avnoterad aktie för att kanske om ett par år få 130kr extra istället för att ta 130kr nu kändes inte speciellt motiverande. Så nu har jag gjort mig av med skiten, och äventyret summerar  -80 837 kr. Om vi ska räkna på vad det kostat samtliga investerare så kan vi räkna ihop total summa som Bioservo dragit in i emissioner sedan IPOn och då summerar det till - 253 miljoner kronor som investerare alltså förlorat på det här skitbolaget (minus i bästa fall 5MSEK som kanske kan återföras till nuvarande aktieägare).

Nästa bolag som det nu var dags att helt avyttra kom att bli Saniona. De meddelade i veckan att de ska ta in 140MSEK i nya pengar, vilket blir 50-80% utspädning, så den här skiten orkar jag inte med återigen. Jag har haft bolaget i portföljen sedan 2015, alltså över åtta år. Så att ni till slut behöva göra sig av med det är såklart tråkigt. Men nu var måttet helt enkelt rågat för min del. Jag kan inte se att den här extra kapitalinjektionen kommer leda någon vart tyvärr. Jag menar, de tog in nära på sex hundra miljoner kronor i en RE för lite över två år sedan, och de pengarna eldade man i princip upp utan att avancera någonting med sina läkemedelskandidater, så vad ska 140MSEK åstadkomma idag? Annat än att hålla VD, ledning och övriga anställda fortsatt försörjda?

Fick sålt 20% av innehavet vid den lokala toppen om 11kr i somras tack vare stop loss (däromkring till en förlust om runt -50%). Såhär i efterhand skulle man ju sålt rubbet den dagen, så hade minst ytterligare 50k kr kunnat räddas från utrotning.

Total förlust på det här äventyret blev för mig - 112 000 kronor. Sett till investerarkollektivet i stort så har man sedan IPO 2015 alltså kastat in i runda slängar 855 miljoner kronor i detta bolaget, och mer ska alltså in nu. Potentialen finns ju fortsatt där, men de "framsteg" som jag sett de senaste åtta åren får iaf mig att inte längre vara sugen på att fortsatt bränna av pengar in i detta bolaget.

Summering av tio års biotech-investeringar

Bara för att få en känsla på det hela så gjorde jag idag en sammanställningen över alla mina biotech-investeringar sedan 2013 (som jag kommer ihåg iaf). Och det summerar investeringar i följande bolag:
Saniona, Follicum, Cantargia, Diamyd, Initiator Pharma, Sprint Biosciences, Peptonic, Ultimovacs, Linc.

Jag sökte fram avräkningsnota i Avanza för samtliga bolag och summerade helt enkelt inköp-sälj +värde av aktuella innehav (alltså värdet på de positioner jag ännu inte sålt i ovan bolag). Och blev faktiskt förvånad att förlusten inte var ännu större. Det visar sig att jag totalt gått back 24 187 kr per den 16e december. Då har jag per samma datum innehav värda 84 600kr. Så visst, om alla de skulle krascha så blir förlusten desto större. Jag äger fortsatt aktier i Diamyd, Cantargia, Sprint och Peptonic. Och ligger runt -40% till -90% back i samtliga av de positionerna, så kan lika gärna sitta kvar tänker jag. De aktierna jag primärt kan tacka för det relativt låga förlusttalet är Cantargia och Initiator Pharma, där tidigare försäljningar inbringat omkring 200k kr i vinst.

Men lärdomen är absolut att aldrig mer investera i bio-tech samt att försöka avyttra befintliga innehav så snart tillfälle ges (om det någonsin ges).

Skuld vill man inte ha (aktier som sålts)

Jag skrev om att ha som mål under 2024 att minska portföljbelåningen till under 250k kr från 360k kr eller nåt som den toppade på här för några månader sedan då jag fick infall och köpte Starbreeze, Volvo cars, Paradox, och en del andra bolag, för lånade pengar. Allt har såklart gått ner, och i vissa fall med mer än 30%, så mycket dumt gjort.

Men, nu är jag faktiskt nere på omkring 220k kr i portföljbelåning, och justerar mitt mål till under 150k kr under 2024. Helt enkelt på grund av att räntan (3,9% någonting) tillsammans med 1% i ytterligare skatt, helt enkelt inte går att räkna hem med min avkastningshistorik. 

Jag har lyckats minska skulden genom att sälja av innehaven i Amazon, Meta, Alphabet (Google) samt såklart även Saniona och posten jag köpte i SB, till 30% förlust. 

Med tanke på att Meta gått nästan +200% i år och Amazon och Google runt +50% så tänker jag att det nog inte kommer fortsätta upp speciellt mycket mer kommande året. Jag har kanske tokfel (brukar jag ha) men det kändes ändå skönt att säkra vinsterna och betala av på lånet. Kan nämnas att Amazon och Alphabet gav runt +4% (köptes i början av 2022) i vinst, medan Meta, som köptes senare gett över 100% i vinst.

Om inte annat så har man iaf lite mer svängrum att investera om marknaden skulle åka på nån större förkylning i närtid. Men helst ser jag att det planar ut och går sidledes under kommande året.