Året som gick 2022

 Ett tragiskt unikt år

Så var ännu ett år i livskalendern avklarat, och ett nytt tar vid. Dags att sammanfatta året som präglats av makrohändelser.

Året började med nedgångar och redan innan januari var avslutat så var börsen ner över 10%. Kan inte säga att jag minns om nedgångarna drevs på av något särskilt, annat än kanske de extrema uppgångar som vi hade haft de tidigare åren. Det tillsammans med stigande inflation och såklart ett eventuellt krigshot i Europa drog väl ner humöret rent generellt. Själv, och många med mig, såg det dock bara som en liten tillfällig sättning och själv satte jag in ytterligare 30k i depån som handlades för. Då sentimentet absolut indikerade höjda räntor till följd av högre inflation (något som Riksbanken bara några månader tidigare, under hösten 2021 menat var övergående och räntorna skulle tidigast börja höjas under 2024) så sålde jag av en stor marginalposition i SBB D på ca 207k kronor under januari månad. En position jag gått in i under början av året tidigare som en form av "gratis pengar" position där räntan på lånet (< 2%) tillsammans med utdelningen från D-aktien på 8% ju gav ett arbitrage om +6% per år, vilket alltså skulle bli omkring 12 000kr per år i reda pengar. Och vad skulle väl kunna hota en sådan placering?

Maktgalna gamla gubbar

Konstnärs illustration över Rysslands krig mot Ukraina

Det var mycket snack om massansamlingen av ryska trupper längs gränsen mot Ukraina, redan under vintern 2021. En maktdemonstration eller en förestående invasion? Personligen kunde jag inte drömma om att Putin skulle beordra ett fullskaligt anfall. Som jag såg det så var det en styrkedemonstration. Man stationerar inte hundratusentals soldater och genomför övningar i flera månader, för hela världen att se, för att sedan, efter att motståndaren hunnit förbereda sig, faktiskt gå till anfall med marktrupp. Det kändes så urbota dumt, såhär korkad kan ingen vara, och sannerligen inte Putin. Han är ju en smart person, det var iaf intrycket jag hade fått fram till dess. Hur som haver, det skulle i början av februari vara vinter OS i Kina, och ett anfall (som jag tänkte skulle vara mycket begränsat, kanske endast lite trupp i redan ockuperade Donbass) skulle komma tidigast efter att OS var slut. 

Under de sista veckorna innan anfallet så matades vi konstant av ny information, troligen från USA/CIA som i princip sa att ett fullskaligt anfall nästan var garanterat. Vi fick höra att Rysslands militära blodreserv flyttades till området, mer materiel, ännu fler trupper. Om det hade varit galenskap att attackera förut så kändes det väl ändå nu som om det i bästa fall vore ren idioti. Vi fick även höra att samtal fördes för att undvika krig och att det gick framåt. Dagen efter att OS var avslutat så skrev Putin på ett dekret som innebar att Donbas och Luhansk erkändes som självständiga stater. Sedan var karusellen igång. Duman tar emot förfrågan om militär hjälp från de nyutnämnda självständiga staterna. Och så några dagar innan anfallet så rapporterades om omfattande cyberangrepp mot Ukraina. Såhär i efterhand så fanns verkligen alla tecken där, hur jag INTE kunde begripa att ett anfall skulle ske när som helst och därmed inte sålde mina Rysslandsfonder är nästan ett mysterium. Men jag trodde nog fortfarande på en begränsad operation som snabbt skulle blåsa över.

Natten den 24e februari kom så anfallet, och det var i full skala. "Totalt krig", som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttryckte det till Frankrikes president Macron i ett telefonsamtal som senare offentliggjordes.

Handeln för alla rysslandsfonder stoppades efter den 25e februari. Trots detta lyckades jag köpa för ytterligare 1000kr i en av mina rysslandsfonder. När jag egentligen skulle ha sålt hela innehavet.

Sedan den dagen har jag varenda dag följt trådarna på Reddit, olika mediers bevakning samt givetvis Lars Wilderängs eminenta rapportering. Och den respekt som jag tidigare haft mot både Putin, Ryssland och det ryska folket är totalt bortblåst. Det här kriget har verkligen visat vad det är för land och folk. Det är bara banditer och hjärntvättade nyttiga idioter hela bunten.

Putins ambition var att ta över hela Ukraina på några dagar och återupprätta en dröm om ett ryskt imperium eller storvälde som ingjuter respekt i resten av världen. Istället har den ryska militären malts ner till grus, hela den civiliserade demokratiska världen är anti-Ryssland och Rysslands maktposition och politiska inflytande har aldrig varit på en lägre nivå. 

Kriget pågår alltjämt och varje dag dör hundratals soldater och tusentals såras på båda sidor. Miljontals ukrainare lever på flykt, tiotusentals har dödats och lemlästats. Som med de allra flesta krig genom historien så startas de av maktgalna gamla gubbar med sinnesrubbningar. Med det lämnar jag det ryska anfallskrigets makrohändelse.

Inflationen

Årets andra stora makrohändelse är den skenande inflationen. Vars like vi inte sett sedan 1981. Framförallt är det energi och livsmedel som skjutit i höjden men ökningarna har skett inom alla sektorer. PPI har sett ökningar på +20% under året, för KPI var den +11,5% i november. Och då ska man ju komma ihåg att vi redan under november 2021 hade inflation på omkring 3,6%. Den egna lönen har givetvis inte sett några ökningar av denna magnitud utan det blev faktiskt inte ens +3% vid sommarens löneförhandling. Så man har tappat långt över en tiondel av den köpkraften man hade sommaren 2021. Även om inflationen skulle bli 0% framöver så skulle det med nuvarande löneökningstakt ta fyra-fem år bara att komma tillbaka till den nivån som rådde för ett och ett halv år sedan. I verkligheten kommer det troligtvis ta ännu längre tid.

Räntan

Den tredje makrohändelsen under 2022 är tveklöst räntan, som såklart hänger ihop mycket med inflationen. För när inflationen drar så måste enligt ekonomins naturlag även räntan dra åt samma håll.
För rösta gången sedan 2014 fick vi i april en styrränta på över 0%, och i dagsläget är den på 2,5%, vilket om man ska räkna procentuell förändring blir väldigt mycket :). Men för att inte jobba med oändligheten så kan vi låtsas att vi inte haft nollränta utan att den var på 0,5%. Då har vi fått en ränteökning på 500% under året.

Ett decennium av nollränta är alltså till slut till ända. Detta har absolut märkts i egna plånboken då halva huslånet behövde läggas om i höstas, då till en tre gånger så hög räntekostnad som åtnjutits tidigare fem år. Nästa år kommer den andra halvan behöva läggas om, vilket såklart minskar konsumtionsutrymmet märkbart (även om det för egen del bara innebär minskat sparande, men det tänkbara konsumtionsutrymmet minskar iaf).

De exakta effekterna på samhällsekonomin som vi får när vi nu går in i en ny ränteera kvarstår att se, men Riksbankens mål är såklart att det ska innebära kraftigt minskad konsumtion, och att det i sig ska verka inflationsdämpande.

Alla tunga smällar på en gång

Det här året har varit det tyngsta året någonsin för mig på börsen. Jag fick visserligen känna på finanskrisens långa nedgång, men då hade jag inte så mycket kapital inne. Och Covid-kraschen var så snabbt över att man knappt han reflektera över den. Men 2022 har varit starten på ett skifte, och inte bara har det varit ett dåligt börsår. Räntan har chockhöjts, vilket påverkar privatekonomin. Värdet på huset har sjunkit vilket ger en negativ sinnesbild. Som om inte allt detta vore nog så ökar priserna för att leva, priserna på varor och tjänster, i den högsta takten sedan 80-talet. Och skillnaden då mot nu är att då följde lönerna med, det gör dem INTE nu, iaf inte för mig, och inte ännu. Det enda positiva i kråksången är att vi inte drabbats allt för hårt av de galna elpriserna, tack vare bundet elavtal.

Nästan -30%, vilket motsvarar nära på 900 000kr. Som vanligt mycket värre/sämre än börsen i helhet.

 Så 2023 kan omöjligt bli ett värre år än 2022, tänker jag mig.

Handel under året

Utan att verifiera så tror jag att jag under 2022 satt omsättningsrekord i min handel, med över 1,6 miljoner kronor i omsättning, varav jag köpt värdepapper för nästan en miljon kronor under året.

Insättningarna var synnerligen höga i februari tack vare en bilförsäljning samt att jag förde över hela sparkontot. Alldeles för tidigt i nedgången såklart.

Det enda positiva under året är väl att utdelningarna satt nytt ATH, med +25% någonting från föregående år.

De nio största inköpen av aktier under året var enligt nedan. (Nio största då plats 10-18 i princip är samma summor med bara några hundralappars differens).

1) SBB B - 64 000kr
2) Ericsson B - 47 000kr
3) Alphabet A/C - 45 200kr
4) Investor B - 39 600kr
5) Sinch - 39 500kr
6) H&M - 36 000kr
7) SSAB B - 34 300kr
8) Amazon - 29 000kr
9) TietoEvry - 27 500kr

Av dessa är det bara SSAB, Tieto, H&M och Investor som gett positiv avkastning sedan köp.
På säljsidan visar jag de fem största posterna som sålts under året:

1) SBB D - 207 000kr på 30kr
2) Tethys Oil - 69 000k på 78kr
3) Nokia - 47 500kr på 50kr
4) Tele 2 B - 55 000kr på 128kr
5) Traton - 42 000kr på 198kr

Har inte utrett exakt vad som köptes vid försäljningarna men minns iaf att hela likviden från Nokia gick till att köpa Ericsson (minus 25%). Likvid från Tethys gick till Avanza bank samt ABB, de är iaf på plus. Likvid från Tele2 gick till H&M, Sinch och Embracer. Och från SBB Ds försäljning köptes bl.a. Amazon, Netflix, Roblox, Meta, Alphabet, SBB B. Det mesta av de har gått ner betydligt mer än vad SBB D gjort så var nog en misslyckad spridning.

 Totalt courtage för årets affärer landade på 3071 kr.

Årets trade, i procent räknat iaf, var Unity, som gav en vinst på omkring 65%, vilket i pengar blev ca 10 000kr. Tänkte först att det skulle vara en långsiktig investering, men lyckades köpa in mig under sommarbotten och efter +65% uppgång efter bara någon månad så stängde jag positionen istället. Kan mycket väl hända att jag går in igen under 2023.

 Må 2023 bringa oss lycka!