Livet är fullt av citroner

 Portföljen över 3miljoner konor

Portföljen på Avanza har de senaste två månaderna ej gått under 3MSEK i värde (även om senaste två veckorna tagit mig tillbaka ca 60k kronor) vilket gör att jag nu väljer att checka av denna milstolpe, även om marginalen till gränsen för närvarande är mycket tunn.

Gränsen som sådan betyder egentligen ingenting i dagsläget, men det fanns en tid då den hade betydelse. Omkring år 2017 sa jag till mig själv att den dagen jag når upp i 3MSEK i kapital så ska jag fira genom att öppna och dricka en fin flaska Amarone som jag haft på lagring sedan 2016. Jag har dock ännu ej öppnat den då jag inte anser att det är något att fira i dagsläget. Det som då kändes som väldigt mycket pengar känns idag som väldigt lite.

Jag ska förklara varför. Om jag bara blickar tillbaka fem år, till 2019 så såg tydligen världen väldigt annorlunda ut. För jag konstaterade vid böjan av 2020 att mina totala levnadskostnader under 2019 landade på 16 062 kr per månad. Jag kunde vidare konstatera att om jag slutade amortera på bolånet samt inte hade ett jobb att gå till (jobbet orsakade runt 2500kr i direkta utgifter varje månad i form av utemat, kollektivtrafik och avgift till fack och A-kassa) så skulle jag dra runt mitt liv på blott 10 975 kr/månad.

Dvs. baserat på uttag enligt 4%-regeln så hade jag kunnat gå i FIRE med ett kapital på 3,3MSEK.

I januari i år, när jag summerade levnadskostnaderna för 2023 så låg dessa på omkring 22 500kr/mån. Så på fyra år så fördubblades alltså mina utgifter för att driva runt mitt liv. Och detta utan att jag gjort några egentliga förändringar av vardagen. Vi bor kvar i samma bostad och lever i princip på samma sätt som vi gjorde då.

Men världen förändrades. Livet fylldes av citroner kan man säga.

Så vad hände?

År 2020 började med Covid-19 pandemin.
Detta orsakade brist på varor och brist på arbetskraft vilket drog upp inflationen. Alla varor och tjänster blev dyrare, och i vissa fall MYCKET dyrare och detta har fortsatt.

Som exempel kostade ett däckskifte 2019, 350kr. I förra veckan fick jag betala 499kr på samma ställe. Det är en ökning med 42% på fem år.

Ett annat exempel är den kommunala avgiften för VA/Sophämtning, den har stigit med 35% under samma period. 

Ytterligar ett exempel är streamingtjänster såsom Netflix, som gått från 139kr/mån 2019 till att senare i år kosta 199kr/mån, en ökning på runt 45%.

Fastighetsskatten har höjts med 20%.

Sedan har vi elpriset, vilket på grund av misskötsel i Sverige men även i Tyskland, samt senare även påeldat av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som parkerat på en betydligt högre nivå nu än vad det var pre-Covid19.

De höjda räntorna är en mycket stor bov i mitt fall, och ja de har ju höjts i ett till stora drag misslyckat försök att dämpa inflationen.

Den fjärde orsaken är kort och gott "livsstilsinflation" eller lifestyle creep. Vi har ju de senaste fem åren saffat en helt ny bil samt spenderat ganska mycket mer på nöjen och event.

Så en tillvaro i FIRE som för fem år sedan var finansiellt möjlig vid 3,3MSEK i kapital, kräver idag omkring 7MSEK i kapital. Över en fördubbling på fem år. Ska det till 14MSEK om ytterligare fem år säg?

Av denna anledning så firar jag inte 3MSEK-milstolpen över huvud taget, utan är fortsatt bitter över framtiden.

Portföljresan senaste två månaderna

Många innehav har gått riktigt åt flanders. Mitt största aktieinnehav Bayer har rasat med runt 25%. Mitt största medicinteknikinnehav, Cantargia,  har tappat över 50% då de ska genomföra nyemission. Och så har såklart speldjävulen varit i farten igen så jag gick in i Saniona då aktien fick momentum, bara för att krascha ånyo och så skulle jag såklart in igen och harva i Opticept och Irisity, lagom till att de annonserar nyemissioner. Bara ovan förluster sammanfattas totalt till omkring 80k kr på två månader, men då är det bara de sista tre som är realiserade förluster.

Dock har jag även sålt av några innehav med lite vinst såsom Neonode, MTG, Embracer och Plejd samt att jag sålt av den absolut sista steken jag hade kvar i SBB. Av 380k kr investerat i SBB sedan 2021, slutade totalförlusten på under 40k, så det kunde ju varit värre...

Köpte in mig 2021, på 9,5$ för omkring 30ksek. Kom nu till slut ut med omkring 35ksek i vinst tack vare stort köp nära botten förra sommaren.Orkar inte sitta och hålla aktien längre helt enkelt.

 

Ligger iaf fortsatt bättre till än Stockholms-index i år, så kanske blir det typ första året jag slår index (det svenska, det amerikanska har jag ingen chans på).

Kostnad för bebis

 Första månaden med bebis är avklarad - vad har det kostat?

 

 Livet med nyfödd

Nu är det ungefär en månad sedan vår första bebis kom till världen, och jag kan ju börja med att bekräfta det som alla säger, nämligen att fritid och sömn nu är ett minne blott. Ungefär var tredje timme, dygnet runt så ska det matas, bytas blöja, försöka få ungen att sova, och sedan om man har tur så är det 1h (medan bebisen sover djupt) som man kan göra någonting annat. För tro inte att allt är frid och fröjd bara för att hon somnat, nejdå, hon låter gärna i sömnen och kan vakna när som helst av att blöjan behöver bytas, ont i magen, spya, mardröm, nappen är borta osv. Livet består numera i princip av bajsblöjor, bebiskräk och bebisskrik. Galet vad alla föräldrar utsätter sig för, men man får väl hoppas att det är värt det i slutändan. Det finns trots allt vissa mysiga stunder, men jösses vilket åtagande det är, både fysiskt och mentalt.

Nu är det ju inte jag som är föräldraledig, utan det är frun, men då jag jobbar hemma 80% av tiden så går det inte att undgå bebisvardagen. Sedan har vi delat upp det så att jag sköter dygnets två sista matningar, som är mellan 20-01. Har man tur så sover hon sedan till tre halv fyra, så frun får sina timmars sammanhängande sömn.

Initiala och återkommande kostnader

Det finns vissa saker som man bara måste ha när man ska ha en nyfödd i huset. Det är exempelvis en säng som den kan sova i, lite bebiskläder, handdukar, plädar, skötbord, balja (att bada den i) och såklart en vagn, med tillhörande bilstol.
Vi skaffade en begagnad vagn för 2000 kr och då ingick både ligg, sitt och bilbarnstol. Tyvärr gick ett av däcken sönder så jag fick införskaffa nya däck till en ytterligare kostnad om 600kr.
Barnsäng köpte vi på marketplace för 350kr. Badbalja och bärsele fick vi för 35kr på loppis. Skötbord, filtar, handdukar osv blev det från IKEA för runt 400kr.

Sedan behövs det lite kläder och så kallade dreglisar. Köpte nytt för runt 450kr, vilket motsvarar omkring fyra plagg och lika många dreglisar. Sedan har vi fått en drös av begagnade och nya klädgrejer från familj och vänner, så där behövs nog inget nytt införskaffas åtminstone till nästa sommar. Vi fick även babymonitor, och lite babylampor (som man kan ha vid sängen så man inte behöver tända taklampan mitt i natten).

Tiden på sjukhus kostade lite pengar. Vi låg inne i sex nätter och matkostnaden tar jag inte med då man ju måste äta mat oavsett, men parkering samt patientavgift gick på totalt 1500 kr. Förlorad inkomst (tog ut tio dagar som man har rätt till från Försäkringskassan) tar jag inte heller med, men för referens så rör det sig om runt 8000kr (efter skatt) som jag förlorar (finns ett maxtak i föräldraförsäkringen som jag slår i).

Ytterligare grej som man måste ha är nappflaska och nappar. Det gick på runt 250kr.

Vi kom tre veckor in på äventyret på att det var himla omständligt att få till rätt temperatur på mjölkersättningen med kastrull, så vi införskaffade en ny vattenkokare (gamla var 20 år gammal, med endast on/off knapp som funktion) med inställbar temperatur. Ingen necessity, men en EXTREM komforthöjare för oss, den gick på 900kr. Och är ju iof något man kan använda till tebrygd och liknande, men tar med den ändå på grund av att vi inte hade införskaffat den om vi inte fått bebisen.

Så man kan summera Startkostnad för bebis till runt 7 000 kr, om man ser till att köpa begagnat och har vänner och familj som kommer med gåvor.

Löpande kostnader

Startkostnaden är ju en sak, mer intressant blir ju de löpande kostnaderna. Här snackar vi essentiella förbrukningsvaror såsom pappersservetter, våtservetter, blöjor, babysemp (ersättning man ger när man inte orkar/kan amma), lite babyolja. Ja det är väl i princip det som krävs för att hålla igång en liten människa utan att komplicera till det (finns ju de som håller på med tygblöjor, men verkligheten är att man kan behöva byta blöja fyra-fem gånger inom loppet av 45 minuter, så hur man rent organisatoriskt och praktiskt fixar detta med tygblöjor lämnar jag åt de självplågande extremister som väljer den vägen). Summan för dessa förbrukningsvaror första månaden landar på 1200kr. Dvs, nästan exakt den summan som barnbidraget är på (1250kr). Det dyraste är utan tvekan blöjor, och det står väl för runt 75% av totalkostnaden. Kanske kan man spara några kronor genom att köpa billigare blöjor, men man vill ju ha det bästa till sin bebis, så det har än så länge bara blivit "premiumblöjor" (dvs Pampers och Libero, snarare än Garant eller ICA Basic).

Portföljen och barnspar

Portföljen har i princip legat still värdemässigt senaste par månaderna, eller till och med minskat något, men inga större förändringar. 

Tanken var att starta upp ett barnspar till nykomlingen men iomed en del årsfakturor samt minskad inkomst nästa lön så får det vänta. Tänker att någon månad hit eller dit spelar knappast någon roll. Sedan ska vi nog försöka sätta av hela barnbidraget till barnsparet. Förhoppningsvis blir det ett bra startkapital till en lägenhet eller liknande om tjugo år.

19 år, men nu är det slut

 Ibland har man rätt

För tre veckor sedan så avslutade jag helt min längst hållna aktieposition. Jag sålde av hela mitt innehav i H&M. Jag har ägt aktien ända sedan år 2005, men utvecklingen har inte direkt varit fantastiskt. Totalt kom jag ut med ca 15% på plussidan (exklusive utdelning visserligen) då det blev en del köp nedanför bergstoppen mellan åren 2014 och 2017.

Kursutveckling samt alla mina köp/sälj i H&M sedan 2005. Kursen näst intill platt idag (nåja, omkring +45%), 19 år senare. Jämförelselinjen är OMXS30inkl utdelning.

H&M har såklart gjort en fantastiskt börsresa sedan introduktionen, men de senaste två decennierna har de inte imponerat lika mycket. Jag antar att internet, postorder och nu slutligen den enorma populariteten i tiktok-fashion från billiga kinesiska onlinebutiker mer eller mindre cementerat H&Ms möjlighet till världsdominans. Det är fortfarande ett fint och mycket välskött bolag, och troligtvis kommer det inom ytterligare ett decennium inte längre finnas kvar på börsen (familjen Persson kommer köpa ut det). Men att investera i bolag (aktier) handlar ju primärt om att man vill ha en värdeökning av den underliggande tillgången, och för det krävs tillväxt (alternativt ökande marginaler/sänkta kostnader) och jag ser inte hur H&M ska kunna växa så mycket mer i rådande klimat. Därför valde jag alltså nu att kliva av helt.

Veckorna direkt efter att jag sålt så gick dock kursen stadigt uppåt och man undrade om man ännu en gång helt missbedömt läget och gjort bort sig genom att sälja vid fel tidpunkt. Idag fick jag dock ett kortsiktigt facit som visar att jag för en gångs skull hade rätt i min affär.

Inte perfekt tajmat, men inte totalt uppåt skogen heller.

För likviden köpte jag in mig i Storebrands global all countries. Det är numera min absoluta övertygelse att min värdeutveckling där kommer vara bättre än +45% (som H&M) om 19 år. Synd bara att man fått den insikten såhär sent i livet...

Ytterligare avyttring

Jag har sedan sist även helt avvecklat min position i Opticept, det som tidigare hette Optifreeze. Här gick jag in i januari år 2016 på strax under 36kr. Som mest toppade aktien under år 2022 på över 98kr intradag om jag inte minns fel, och värdet på positionen var då strax under 300k kr. Men dumfan sålde såklart ingenting däruppe på toppen, utan inväntade havsnivån vid 2,4 kr istället. Total förlust på insatt kapital blev runt 80 lax.

Gillade deras concept och produktideér, tyvärr hann det aldrig ta fart under min tid, och efter ELVA nyemissioner så fick nog vara nog!

Här lyckades jag tyvärr träffa någon slags semibotten med försäljningen och kursen per den 27e juni är över fem kronor. Så ja, man skulle väl gått ALL IN istället för att sälja så hade man dubblat pengarna...

Fingerprint

Min trejd i Fingerprint som jag påbörjade i december 2022 och avslutade i juli 2023 gick inget vidare. Men skam den som ger sig, så jag köpte såklart in mig i nyemissionen i september (köp syns dock inte på grafen). Och låg inom kort över 100% plus (position då värd omkring 15k kr). Men sålde jag? Nej såklart inte, utan väntade tills dess att det överskottet vänt till ett fett underskott istället. Nu var ju insatsen i detta fall inte speciellt hög, så blev väl bara en fem tusen back här...

Sedan dess har de genomfört ännu en nyemission och idag står kursen bara i omkring 0,1kr/aktie.

 

Fler konkurser och tvångssälj

Sedan senaste inlägget har ytterligare ett innehav gått i konkurs, och det var ju såklart mitt i särklass största enskilda innehav, nämligen Ayima, som alltså är kursat, avnoterat och krasch boom bang. Omsättning på 150MSEk/år, över 100 anställda i tiotal länder och ägt till stor del av grundare sedan 15+ år. Men så kan det alltså gå. Runt 250k kr i förlust.

Fler spännande händelser är att bolaget Auriant Minings aktie blev handelsstoppad hos Avanza, på grund av "illegal verksamhet i Ryssland", vilket betyder att tillgången är låst. Runt 25k kr där som jag inte har någon aning om jag någonsin kommer kunna få tillbaka.

Min Rysslandsfond har också "äntligen" efter över två år i koma likviderats. Här trodde jag att jag skulle få tillbaka NOLL och ingenting, men fick faktiskt tillbaka runt tio tusen kronor, så omkring en sjundedel kanske av värdet pre Putins fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.

Hårt första halvår men spännande framtid

Börsen är i stort hård mot mig, som den mestadels varit genom min hela vistelse, men nu är det snart dags för sommarsemester i verkliga livet. Så den här månaden sätter jag inte in en endaste krona till "sparbössan" (snarare svarta hålet) utan lönen ska konsumeras på nöjen under semestern. Härligt ska det bli och jag ska nog faktiskt inte ens logga in på Avanza för det gör mig bara deprimerad.

Vi väntar dessutom vårt första barn framåt höstkvisten. Så en del barngrejer som behöver införskaffas och förberedas. Eventuellt är mina dagar av "slösaktigt sparande" till ända då utgifterna i närtid såklart kommer skena. Om allt går vägen kommer jag inom ett år att få prova på lite "FIRE-liv" (för första gången i mitt liv) genom att vara pappaledig. Kommer inte direkt bli på de villkor och förutsättningar som jag hade föreställt mig för fem-sex år sedan, men jag kommer iaf under en period inte ha en vuxen boss som styr mitt dagliga liv, utan en mini-boss. Livet i "total frihet" kommer förskjutas minst 18 år, men förhoppningsvis kommer önskan om att nå till det tillståndet att blekna iomed den nya tillvaron.

TREVLIG SOMMAR!

Äntligen tillbaka till 2021

 Nu är jag på ATH i portföljvärde trots minus 23% i avkastning

Då det ju är påsk så bad jag AI att generera en ledsen höna som samlar mynt samtidigt som glada finanskillar i bakgrunden skålar i Champagne. Den ledsna hönan skulle alltså vara jag och bakgrunden representera "alla andra". Blev väl inte direkt 100% hitrate, men tyckte ändå bilden var charmig.

Runt omkring den här tiden för tre år sedan, april 2021 så slog min portfölj på Avanza värderekord. Och ni i dagarna har jag alltså återigen nått upp till samma nivå (totalt värde i pengar, ej inflationsjusterat ska tilläggas). Det är både en glädjens och en sorgens tid. 

Kul såklart att vara tillbaka, efter tre år av konstant nedgång (i min portfölj alltså) och motgångar efter motgångar. Det tråkiga är ju att själva portföljutvecklingen (värdeutvecklingen i innehaven) alltså är -23% på den här perioden. Så värdeökningen är till största del hänförlig återkommande insättningar, och rent krasst hade jag varit better off om jag där och då för tre år sedan hade sålt rubbet, satt in på ett sparkonto och satt in alla insättningarna på samma konto.

Faktum är att sedan föregående ATH 2021 så har jag netto satt in 798 000 kr i portföljen, och utöver det har jag även fått utdelningar på totalt 201 000 kr. Så IN i portföljen under tre år, en tusenlapp kort om en miljon kronor. Så allt detta bara för att nu komma upp till samma nivå som för tre år sedan, suck.

Börsen tuggar på som aldrig förr

Ovan är värdeutvecklingen på min portfölj de senaste tre åren med OMXS30 som jämförelsegraf. Vid toppen (min personliga) låg portföljutvecklingen på +5,4% och nu på strax under -23%. Så det är en BRA BIT kvar för mig innan jag har återhämtat värdeutvecklingstappet.

Utvecklingen i år på börsen i allmänhet är +5% för svenska börsen och nära +10% för DJ och Nasdaq. Det låter inte jättemycket men många stora bolag (Amazing seven i USA) och även många verkstadsbolag i Sverige har dragit rejält senaste tiden, med +50% eller högre uppgångar på ett halvår. Vilket gör att en större sättning verkligen hänger i luften. Jag väljer dock att inte försöka tajma marknaden och sälja (Exempelvis Volvo, H&M, Traton, Stellantis och andra bolag jag har i portföljen som gått urstarkt senaste tiden) då jag vet med mig att en stor orsak till mina dåliga resultat just är för att jag köper och säljer för ofta och alltid lyckas pricka fel tidpunkt, no more!

Ska dock säga att det brände rejält i fingrarna för någon vecka sedan när Intrum var nere på 13kr intradag samt även Embracer var nere på 15kr. Men jag har ju lovat mig själv att inte dra på mig mer skuld så om jag skulle köpa var jag tvungen att sälja någon annat, och just då lyckades jag aldrig bestämma mig för vad jag skulle sälja, så det blev inget köp. Sedan dess har båda aktierna stigit KRAFTIGT, och det på goda grunder.

Så ja, det känns surt när man såg två stycken klockrena trades men ändå inte tog någon action. Hade det varit för ett par år sedan så hade jag nog utan att reflektera köpt för 50k kr i vardera genom att öka belåningen bara.

Kan kanske ändå finna någon glädje i att jag faktiskt kunde behärska mig, att jag besegrat speldjävulen :D.

 

På lång sikt går det alltid upp

Man brukar ju säga att om det går dåligt ett eller några enstaka år så är det bara ett expandera grafen och kika på längre tidsperioder, så går det alltid upp.

Det gäller förvisso börsen som helhet, men inte i min portfölj. 

Sjuårsgrafen som visas ovan ger alltså en nominell utveckling på 3,6%. Ska man räkna med inflationen under samma tidsperiod (29,4%) så är det istället en utveckling om -25,8%.

 Med detta så åter en påminnelse till alla där ute att vara försiktiga med era investeringar på börsen då det som synes går alldeles utmärkt att gå minus, även på mycket lång sikt, om man TROR sig veta vad man håller på med.

Glad påsk och lycka till!

Året som gick 2023

 Ytterligare ett år av krig

Så har vi lagt 2023 bakom oss och vi har redan hunnit avklara omkring en halv procent av det nya året. En halv procent, eller två dagar i fallet av ett år, kan tyckas väldigt föga, och det är det i många avseenden, men det är ungefär det som min portfölj lyckades avkasta under året 2023, mer om det senare.

2023 gav oss ytterligare ett år med krig i Ukraina. Diktaturen Ryssland är fast beslutna om att behålla sina landerövringar och har i princip så gjort under året. Ukraina försökte framåt sommaren sig på en offensiv, men med miljontals minor och kraftigt befästa ryska försvarsställningar så gick det helt enkelt inte att avancera. Kostnaden för Ukraina, både i liv och förstört materiel blev hög. Ryssland å sin sida tar ännu större förluster, uppåt tusentals soldater VARJE DAG, samt tiotalet stridsvagnar och andra bepansrade fordon, varje dag. Men så har de ju en enorm produktionskapacitet och tillgängligt manskap räknas i miljontals. Det ser tyvärr tufft ut för Ukraina kommande tid. Det jag och alla vi som älskar frihet måste hoppas på är att USA och EU kan få tummen ur och se till att leverera den materiel och det stöd som vi har för avsikt att göra, men som på grund av interna politiska stridigheter (Ungern i fallet EU och republikanerna i fallet USA) ännu ej har kunnat genomföras. För egen del har jag skänkt en hundralapp varje månad till frivilligorganisationer som levererar material direkt till de ukrainska soldaterna vid fronten.

 

Försök till rysk statskupp och nya proxykrig

Under midsommaren såg vi en spännande vändning i Ryssland, då Wagnergruppen plötsligt tågade mot Moskva samt ockuperade militära byggnader i Rostov on Don. Man kan anta att panik uppstod hos Putin och hans allierade. Förutom ett tjugotal pansarfordon, ett par helikoptrar och ett spaningsflyg samt kanske ett hundratal dödade ryssar så tog marschen dock slut nästan lika snabbt som den börjat. Ledaren för Wagner gav upp, och blev ett par månader sedan mördad genom en iscensatt flygkrasch. 

Vi fick också se statskupper i de afrikanska länderna Niger och Gabon samt över kuppförsök i Gambia och Guinea, allt troligtvis orkestrerat av regimen i Kreml, allt för att försvaga väst. Vi fick även ett ohyggligt terrordåd i Israel där över tusen civila mördades, torterades och tillfångatogs. Detta ledde såklart till ett krig mot Gaza, som än idag pågår och riskerar att dra in hela Mellanöstern i ett storkrig. Det finns väldigt mycket som pekar på att Kreml även dirigerat detta då kriget starkt gynnar ryska intressen.

På hemmafronten

Här hemma har vi brottats med en enorma gängkrig med massvis av skjutningar och bombningar av hus, i flera fall har helt oskyldiga skadats och dödats, senare delen av året var dock något lugnare, enligt vissa bedömare på grund av att gängen medlat mellan varandra. Vi fick se ett antal koranbränningar av en asylsökande irakier vilket retade upp den muslimska världen så att svenska varor bojkottades, svenska ambassader attackerades, terrorhotnivån i Sverige höjdes och svenska fotbollssupportrar blev mördade ute i Europa.

Turkiets och Ungerns diktatorer har fortsatt nekat oss NATO-medlemskap, vilket varit riktigt läskigt med tanke på världsläget. Under de sista månaderna av året slöts dock ett försvarsavtal med USA direkt, vilket gör att vi försvarstekniskt redan kan sägas vara medlemmar i NATO, så Erdogan och Orban har få fortsatta incitament till att fortsätta bråka.

Tidöpartierna

Vi har ju haft ett helt år med vår nya regering, men revolutionerande lagändringar och styrning har tyvärr lyst med sin frånvaro. Under 2024 kommer några på handen räknade nya lagar, som bl.a. innebär att myndigheter lättare ska kunna beslagta smycken, värdesaker och pengar från kriminella samt att man ska kunna belägga vissa med besöksförbud inom vissa zoner, men detta är i min mening som att kasta ägg på ett framrusande tåg, effekten lär bli därefter. Något positivt som de iaf verkar satt i rörelse är att vägen till ny kärnkraft iaf så smått har börjat krattas. Men här behöver de öka takten ytterligare. Elpriserna har bekvämt nog varit avsevärt lägre under 2023 än vad de var under 2022, men bristen på el är skadligt för svenskt välstånd på sikt, när industrisatsningar och liknande inte kan verkställas då kraften saknas i ledningarna.

Ekonomin och räntan

Året blev verkligen räntehöjningarnas år, eller kanske "the mother of all rate hikes". Vi gick in i året med en styrränta på 2,5% och vi avslutar året på 4%. Vilket summerat ger att vi på lite drygt 18 månader gått från 0% i ränta till 4%, och det i sin tur har gett att bolån gått från runt 1% till 5%, alltså en höjning på 400%. Räntekänsliga branscher såsom fastighets och byggbranschen har haft det riktigt tufft på börsen under året.

Inflationen har tuggat på, men i mycket lägre takt än under 2022. Runt 6% har den legat på under året i Sverige, ännu lägre i resten av världen. Men med nominella löneökningar på i snitt omkring 4% så har vi ändå alla blivit rejält fattigare, speciellt då som inflationen även förra året var väldigt hög.

Min privata inflation per övergripande segment. Boende, bil och mat är relativt statiska poster mellan åren och ändringar där speglar ganska väl prisinflationen. Nöjesinflationen beror istället snarare på livsstilsinflation :).

 

Räntehöjningarna har på ett privat plan påverkat min ekonomi genom att bolånekostnaden samt leasingkostnaden för bilen ökat med i pengar ca 2 800kr/mån. Då vi är två som delar på kostnaden så är det i grundutförandet omkring 5 600kr mer som ska ut ur hushållskassan varje månad, bara för att täcka upp ökade räntebetalningar. Under 2024 kommer det tyvärr bli värre, för oss iaf. Detta på grund av att 50% av bolånet fick nya villkor (gick från 1% ränta till 5%) från september månad, så vi har alltså haft en ganska stor räntekudde att luta oss mot under större delen av året. Inte så under 2024.

Lite mer detaljerade utgiftsposter i min ekonomi samt förändring gentemot 2022. De flesta statiska poster såsom livsmedel, bredband&telefoni, streaming, kommunala avgifter osv visar runt 7% i prisökning vilket stämmer någorlunda med officiell statistik.

Ekonomin i stort verkar dock må bra, både i Sverige och i resten av världen, även om ett par banker i USA gick i konkurs under början av året. Något som kostade pensionssparare i Alecta tiotals miljarder kronor i förlorade värden. Credit Suisse blev också räddade (utköpta) av UBS. Men sedan ebbade bankkrisen ut för den gången. Kina har det kämpigt och brottades under året med en kraschad fastighetsmarknad samtidigt som fler och fler företag väljer att flytta produktion från Kina, eller iaf inte bygga ny produktion i Kina. Handelskrig med USA trappades upp. Indien spås få en stor del av framtida produktionsinvesteringar istället.

En notering, som jag nog aldrig tidigare sett är att jag i år faktiskt fått några kronor i ränta på mitt lönekonto.

Börsen

 

Det har varit en rejäl bergochdalbana. Upp 10%, sedan ner 15%, upp igen och sedan 16% minus för året för att de sista par månaderna ta ett megaskutt och sluta på +17% för Stockholm och +24% för Dow jones. Många techaktier såsom Alphabet, Microsoft, Meta, Amazon osv har sett 50 upp till flera hundra procents ökningar. Tesla rusade 150%, Nvidia 250% och även bitcoin gick omkring 150%.

Mitt katastrofår på börsen

Med stor vikt mot biotech och fastigheter samt småbolag överlag så har mitt börsår varit en total katastrof. Från att ha toppat på omkring 11% plus i februari, till att som värst ligga på minus 12%, så slutade året på mesliga +0,64%.

Utveckling min portfölj kontra OMX all share inkl. utdelning

 

Jag berättar om en del av orsakerna till den dåliga prestandan i mitt tidigare inlägg men ett par kraschade förhoppningsbolag, tillsammans med kraschade fastighetsbolag, ihop med att Bayer (mitt största innehav) nu ligger på ATL (all time low) ihop med krascher i Telia, Ericsson, Sinch, Embracer, PEAB med flera gör att det blev ett riktigt skitår.

Jag var också ganska aktiv under året och  med genomsnittsinsättningar på 21k kr/mån så syns att jag köpt och sålt i ganska mycket högre utsträckning än vad som vore fallet om man bara köpte nya fondandelar (som rekommenderas för nybörjare, och idioter som jag själv :)).

Försäljningar under dec primärt Amazon, Meta, Alphabet och ABB. Betalade av på portföljbelåningen samt köpte lite Nibe och Hexatronic.

 Omsättning, avgifter och utdelningar

Omsättning på Avanza landade på 1 003 449 kr. Avgifter (ränta, courtage samt skatt), vilket kan liknas vid förvaltningskostnad, landade på 26 116 kr. Utdelningarna kom in på 65 016 kr, vilket var en minskning med omkring 11%.

På det professionella planet

Ett par månader före sommaren så bytte jag efter tre år arbetsgivare. Det har inte riktigt spelat ut sig så som jag hade önskat rent professionellt. Tycker inte att jag utvecklats speciellt mycket, men jag trivs bra med arbetskamraterna och har gott om tid för prokrastinering. Även om jag ju faktiskt trivs bra med att bara vara så hoppas jag ändå att 2024 bjuder på mer utmaningar i yrket. Det hade varit kul att känna glädje över att det är måndag, och inte bara känna tristess.

Målsättning 2024

Jag ska sätta några konkreta mål för mig själv under 2024 när det gäller investeringar och sparande.

1) Amortera av portföljbelåningen till <150 000kr (den ligger på över 200 000kr f.n.)

2) Utöka sparbufferten på sparkontot till >100 000kr (ligger på omkring 70k kr f.n.)

3) Köpstopp på aktier, endast köpa fondandelar.

Det svåraste blir nog #3, då det även var något jag hade som mål för 2023, men året slutade ändå med omkring 60% av köpen gjorda i aktier, och resterande 40% i fonder. Detta behöver justeras till 100% fonder. då det är enda sättet som jag kan börja bygga en hållbar portfölj, givet min historik.

Ryckta plåster och skuldminskning

 Slut på en era

Nu i veckan har jag så till slut ryckt av två plåster som suttit väldigt hårt, nästan grott in i huden. Det blev en mycket dyr historia, men såhär i efterhand känns det ändå skönt. Nu kan man på riktigt lämna det gamla bakom sig och blicka framåt.

Nyheten kom häromveckan att bolaget Bioservo skall likvideras. Ett bolag jag gjorde första investeringen i vid IPO, 2017. En inte obetydlig men ändå hanterbar summa om 24k kronor lades in i bolaget. Sedan blev det fler inköp genom åren på i många fall lokala bottnar, tyvärr då så tog jag aldrig chansen och sålde av alltihopa i början av 2021 då jag faktiskt låg omkring 40% plus totalt sett. 

Idén bakom bolaget, bolagets produkt, var en robothandske, ett slags exoskelett, med vilken man gav bäraren mångdubblad arm och greppstyrka. Lät som en användbar produkt tyckte jag. Sedan IPOn har man gjort nyemission varje år, senast nu i somras på 37MSEK, för att hålla sig flytande fram tills att beställningarna börjar rulla in.

Ja, här fanns faktiskt många möjligheter att gå ur på break-even eller bättre. Men dumfan satt kvar.

Men det kom aldrig några beställningar, och den här gången valde alltså styrelsen att likvidera bolaget (värdet i bolaget bedöms nu vara maximalt 5MSEK). Det get visserligen en potentiell uppsida på 100% mot dagens börskurs, men att sitta på en avnoterad aktie för att kanske om ett par år få 130kr extra istället för att ta 130kr nu kändes inte speciellt motiverande. Så nu har jag gjort mig av med skiten, och äventyret summerar  -80 837 kr. Om vi ska räkna på vad det kostat samtliga investerare så kan vi räkna ihop total summa som Bioservo dragit in i emissioner sedan IPOn och då summerar det till - 253 miljoner kronor som investerare alltså förlorat på det här skitbolaget (minus i bästa fall 5MSEK som kanske kan återföras till nuvarande aktieägare).

Nästa bolag som det nu var dags att helt avyttra kom att bli Saniona. De meddelade i veckan att de ska ta in 140MSEK i nya pengar, vilket blir 50-80% utspädning, så den här skiten orkar jag inte med återigen. Jag har haft bolaget i portföljen sedan 2015, alltså över åtta år. Så att ni till slut behöva göra sig av med det är såklart tråkigt. Men nu var måttet helt enkelt rågat för min del. Jag kan inte se att den här extra kapitalinjektionen kommer leda någon vart tyvärr. Jag menar, de tog in nära på sex hundra miljoner kronor i en RE för lite över två år sedan, och de pengarna eldade man i princip upp utan att avancera någonting med sina läkemedelskandidater, så vad ska 140MSEK åstadkomma idag? Annat än att hålla VD, ledning och övriga anställda fortsatt försörjda?

Fick sålt 20% av innehavet vid den lokala toppen om 11kr i somras tack vare stop loss (däromkring till en förlust om runt -50%). Såhär i efterhand skulle man ju sålt rubbet den dagen, så hade minst ytterligare 50k kr kunnat räddas från utrotning.

Total förlust på det här äventyret blev för mig - 112 000 kronor. Sett till investerarkollektivet i stort så har man sedan IPO 2015 alltså kastat in i runda slängar 855 miljoner kronor i detta bolaget, och mer ska alltså in nu. Potentialen finns ju fortsatt där, men de "framsteg" som jag sett de senaste åtta åren får iaf mig att inte längre vara sugen på att fortsatt bränna av pengar in i detta bolaget.

Summering av tio års biotech-investeringar

Bara för att få en känsla på det hela så gjorde jag idag en sammanställningen över alla mina biotech-investeringar sedan 2013 (som jag kommer ihåg iaf). Och det summerar investeringar i följande bolag:
Saniona, Follicum, Cantargia, Diamyd, Initiator Pharma, Sprint Biosciences, Peptonic, Ultimovacs, Linc.

Jag sökte fram avräkningsnota i Avanza för samtliga bolag och summerade helt enkelt inköp-sälj +värde av aktuella innehav (alltså värdet på de positioner jag ännu inte sålt i ovan bolag). Och blev faktiskt förvånad att förlusten inte var ännu större. Det visar sig att jag totalt gått back 24 187 kr per den 16e december. Då har jag per samma datum innehav värda 84 600kr. Så visst, om alla de skulle krascha så blir förlusten desto större. Jag äger fortsatt aktier i Diamyd, Cantargia, Sprint och Peptonic. Och ligger runt -40% till -90% back i samtliga av de positionerna, så kan lika gärna sitta kvar tänker jag. De aktierna jag primärt kan tacka för det relativt låga förlusttalet är Cantargia och Initiator Pharma, där tidigare försäljningar inbringat omkring 200k kr i vinst.

Men lärdomen är absolut att aldrig mer investera i bio-tech samt att försöka avyttra befintliga innehav så snart tillfälle ges (om det någonsin ges).

Skuld vill man inte ha (aktier som sålts)

Jag skrev om att ha som mål under 2024 att minska portföljbelåningen till under 250k kr från 360k kr eller nåt som den toppade på här för några månader sedan då jag fick infall och köpte Starbreeze, Volvo cars, Paradox, och en del andra bolag, för lånade pengar. Allt har såklart gått ner, och i vissa fall med mer än 30%, så mycket dumt gjort.

Men, nu är jag faktiskt nere på omkring 220k kr i portföljbelåning, och justerar mitt mål till under 150k kr under 2024. Helt enkelt på grund av att räntan (3,9% någonting) tillsammans med 1% i ytterligare skatt, helt enkelt inte går att räkna hem med min avkastningshistorik. 

Jag har lyckats minska skulden genom att sälja av innehaven i Amazon, Meta, Alphabet (Google) samt såklart även Saniona och posten jag köpte i SB, till 30% förlust. 

Med tanke på att Meta gått nästan +200% i år och Amazon och Google runt +50% så tänker jag att det nog inte kommer fortsätta upp speciellt mycket mer kommande året. Jag har kanske tokfel (brukar jag ha) men det kändes ändå skönt att säkra vinsterna och betala av på lånet. Kan nämnas att Amazon och Alphabet gav runt +4% (köptes i början av 2022) i vinst, medan Meta, som köptes senare gett över 100% i vinst.

Om inte annat så har man iaf lite mer svängrum att investera om marknaden skulle åka på nån större förkylning i närtid. Men helst ser jag att det planar ut och går sidledes under kommande året.

Total misär och tuffa tider

 Hoppet som försvann

I början av februari i år så var jag ändå ganska optimistiskt inställd inför 2023. Då visade portföljen omkring 350k kr i positiv avkastning, på bara en knapp månad. Det skulle dock visa sig vara toppen, och sedan dess har det gått käpprätt åt helvete. Idag visar samma portfölj istället minus 220k kr och värdet har gått från omkring 2,7MSEK till drygt 2,2MSEK, detta trots att jag putsat in över 200k kr av hårt förvärvade skattade löneutbetalningar under året.

Det är sannerligen becksvart för egen del. Det känns hopplöst, och man undrar vad i helsike man håller på med. Av de aktier som jag fortfarande håller (alltså exklusive allt som jag genom åren sålt av med stor förlust) så summerar nu min nettoavkastning (alltså även inräknat aktier med positiv utveckling som jag fortfarande håller) minus 1 223 000 kr. I Procent blir det omkring minus 41%. Helt sinnessjuka summor. Om jag bara hade lagt allt på sparkontot istället så hade jag alltså haft minst 1,2M ytterligare slantar i förmögenhet. Samtliga fondandelar visar istället +17% sedan köp. Men så är fondköp något som jag börjat med först på senare år, och då i mycket mindre utsträckning. Det visar dock klart det som alla säger och som jag själv vetat om i många år, köp fonder INTE aktier!

Det kan visserligen vara så att jag är exceptionellt dålig. Många andra kanske faktiskt säljer av sina innehav när de visar +100%, +200%, +300% eller mer i avkastning, som många av mina absoluta surdegar faktiskt gjort vid någon tidpunkt under resan. Men jag vill tro att det finns många som mig därute, som håller på innehaven, försöker rida ut stormen, och sedan står där i princip nollade. Aktiehandel, är absolut inget för "vanligt folk". En del kan hävda att mitt problem är att jag bara köpt skitaktier, förhoppningsbolag osv. Men jag har även rejäla innehav i stora stabila bolag såsom Ericsson, Telia, H&M, Bayer, Peab osv, och även de har gått rakt ner i källaren. Så att äga "stabila" bolag är absolut ingen garanti.

Att köpa aktier är ett beroende

Jag skrev ju redan för ett par år sedan att det var dags att helt sluta med aktier, hädanefter var det bara fonder som gällde. Men tyvärr har "suget" efter att köpa aktier varit allt för stort. Så stort att jag till och med förvandlat en avbetald portföljbelåning på strax över 250k kr till att nu vara 357k kr. För pengarna köptes SBB, Intrum, Paradox, Ayima, Bayer, Volvo cars, Wallenstam. Allt har gått ner, så totala katastrofinvesteringar. 

Sedan valde jag att realisera en vinst på över 120% i Initiator pharma, bara två dagar innan aktien stack från 8kr upp till 10,3kr. Istället köpte jag mer andelar i Starbreeze, som sedan dess tappat omkring 40%.

Dålig tajming att sälja

Ännu sämre tajming att köpa.

Den här typen av trades är tyvärr vad som genomsyrat större delen av mitt liv på börsen. Sålt bra bolag för tidigt och istället köpt dåliga bolag.

Men nu tror jag faktiskt att måttet är rågat på riktigt. Det går inte att hålla på såhär, att bara kasta pengar i sjön. Nu är det på riktigt bara fondköp som gäller. Kommande året ska jag fan inte köpa EN ENDA aktie. Istället kommer jag spendera allt överskott till att beta av min portföljskuld från nuvarande 357k kr till att hamna under mitt target på 250k. Därefter är det ta mig tusan BARA fonder som gäller, för evigt. Jag måste bli av med mitt "aktieköparberoende" det är verkligen inte sunt. Det enda jag kan glädjas över är att jag inte lagt två millar på på droger eller alkohol, för då hade man nog inte mått så bra rent kroppsligt heller, nu är det bara på ett psykologiskt plan man mår dåligt. 

Tuffa tider

Utöver krasch i portföljen (från +8% till minus 9 procent) så har övriga utgifter gått upp rejält. Bolåneräntan är nu på strax under 5%, från att för ett och ett halvt år sedan legat på lite drygt 1%. Det är i dagsläget nästan 12 000 kr som varje månad går till bara räntebetalningar. Surt sa räven! Jag har seriöst börjat kika på om man inte skulle flytta till nån hyreslägenhet, eller köpa nåt litet radhus i en mindre ort istället. Och leasingen på bilen ligger nu på omkring 4800kr/mån. Också galet!

Min dröm om att kunna vara ledig varje fredag, och den ultimata drömmen om ett liv helt utan att behöva löneslava varje dag har sedan jag började skriva på bloggen för en tre år sedan faktiskt blivit MER avlägsen än den var då. Och detta trots ökade insättningar, men vad hjälper det när inflationen är 10% per år och räntan 5% samtidigt som man får 1,7% i löneförhöjning netto (brutto var den omkring 3,5% men med 56% marginalskatt så blir det ju bara knappt hälften av ökningen kvar i reella termer).

Man undrar vad fan som gick snett. Det är så mycket man hade kunnat göra annorlunda.Man funderar på varför man inte sålde av aktie X på en kurs som var över 1000% högre än idag, varför satt man bara på händerna?

Ska man kanske bara spara allt på sparkontot nästa år istället för att sätta in på börsen? Hade jag gjort det hittills i år så hade jag haft 207k kr extra på sparkontot (plus ränta). Det hade faktiskt kunnat stå för alla mina levnadskostnader under minst tio månader (har inte räknat samman årets kostnader ännu men det hade iaf räckt baserat på förra årets kostnader). Då hade jag rent teoretiskt kunna ta ledigt hela nästa år och göra det jag vill göra, innan man blir för gammal liksom.

Men istället har pengarna raderats på börsen, och jag har ytterligare ett förlorat år (sparmässigt) att se tillbaka på.

Jag tror jag kommer landa i, efter att jag fått ner skulden på Avanza, att fortsätta spara iaf hälften av överskottet på sparkontot under nästa år. För känslan när man väl når en summa på sparkontot som man vet täcker ett helt års utgifter måste ju vara fantastisk. När man har dem i aktier och fonder känns pengarna mer låsta, iaf känner jag så. Man vill ju inte sälja med förlust, och helst inte när de gått upp mycket heller för den delen, för då tänker man ju att de ska gå upp ännu mer. Men pengar man har på ett sparkonto med fria uttag är ju ungefär som att ha dem på lönekontot. Ja, det blir nog nåt att sträva efter. 250k i likvida medel på sparkontot. Bör väl kunna fixas inom ett par år iaf med rätt disciplin (inte lägga in allt på Avanza).